Nygammal trädgårdsspade.

Sonen hittade en gammal spade på i "rat-hög" här på Forsnäs Hemman. Bra skick, förutom att det saknades något.😏

En halvtimme senare så har Husbonden svarvat till ett nytt handtag och Husmor har fått en ny trädgårdsspade. Man kan aldrig ha för många. 👍

*Thank you, darling!*💗

Snabb Nip/tuck-intagning av byxor.

Här ett tips på ett superenkelt sätt att lägga in byxor i midjan. En metod jag använt hundratals gånger, då jag bor med tre spagettismala karlar som inte kan köpa standardbyxor som passar.

Idén är att man syr ett litet veck på varje sida av midjan. Med bara 4 korta sömmar på några centimeters längd kan man på det sättet alltså få byxorna att sitta som en smäck. Här på bilderna syns hur jag vikt linningen under en skärphälla. Sen syr jag en söm på främre sidan av hällan rakt över över linningen, uppifrån och ner. Man kan se början av sömmen i vitt på bilden.

Sen viker man tillbaks byxan och syr fast den på andra sidan hällan, bakåt. På bilden är sömmarna vita, så de är lätt att se, men om jag hade matchat färgen på tråden hade den här lilla intagningen blivit nästan osynlig.

En fördel är att det är mycket lätt att sprätta upp den här lilla ändringen om någon blir tjockare om midjan, eller om man vill lämna vidare byxorna till secondhand. 👍

Lappa vantar.

Som så ofta på vårvintern går det mycket tid åt att lappa och laga. Denna gång var den en ganska omständig och arbetskrävande lagning. Sonens termovantar.

Det här är rätt dyra grejer så det kändes ändå värt att laga dom. Och det var bara den övre rundningen av handen som var trasig. Där hade lädret slitits så det börjat gå hål. Jag rotade fram sonens gamla bävernylonoverall från mellanstadiet och klippte till två lappar i samma form som övre delen av handen på handsken. Jag gjorde också en mall av kartong i rätt storlek.

Den använde jag för att stryka lapparna i rätt form, vek och strök runt kartongmallen. Sen gäller det att noggrannt nåla fast lappen i rätt position och sy fast den för hand med täta kaststygn (2-3 mm mellan), med björntråd. För såna här lagningar måste vara riktigt robusta för att hålla.
Där jag sydde över själva handflatan var jag tvungen att sy genom det tidigare lädret, så där använde jag en så kallad skärnål, och fingerborg. Annars hade det nog gjort ont.

Nån timme tog det och nu har sonen ett par handskar som nästan är nya och jag sparade (förutom miljöaspekten) långt över en dags inkomster på att slippa köpa nya. 😊

Stoppa stickade plagg genom att sömma maskor.

Så här gör jag när jag sömmar maskor på slitna partier av stickade plagg, som sockor och strumpor.

Det här är ett mycket smidigare sätt att "laga" stickade plagg på än att stoppa som vanligt. Förstärkningen blir i princip osynlig och det blir precis lika töjbart och smidigt som det ursprungliga plagget. Om man väntar att laga tills det gått hål måste man ofta stoppa enligt "rutmönsters-tekniken" (som tuskaftsvävning) och då blir själva stoppningen mycket stummare och mindre följsam.

Ytterligare en fördel med att "sömma i" maskorna innan det går hål, är att man kan återupprepa den processen. Man kan sömma i dom igen när lagningen har blivit tunnsliten. Så länge man alltid följer de ursprungliga maskorna så förblir själva strukturen den samma och lagningen kan ske på samma sätt som på filmen.

Man kan sömma även om plagget har bara spindeltrådstunna trådar kvar av det gamla garnet. Men då får man vara försiktig. Och OM någon eller ett fåtal maskor går sönder så går det ofta ändå att "återskapa" de maskorna när man fått koll på tekniken.
Större hål är för tidskrävande och jobbiga att laga på det här sättet även om det går. Så om det blivit ett riktigt hål så brukar jag ändå stoppa "som vanligt".

Här ett tidigare inlägg om när jag sömmade tunnslitna delar på trampdynorna av ett par sockor.
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2016/03/nya-sockgarnet.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2018/01/stoppa-sockorna.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2018/12/stoppa-sockor-christmas-edition.html

Stoppa sockor- the Christmas edition.

Ett par dagars julsemester har jag unnat mig. Det känns ytterligt konstigt att faktiskt få ligga i soffan och vila 2-3 timmar längre varje dag. Att inte stå på fötterna nästan hela tiden. 😊

Men sysslolös går ju inte att vara, man bara måste "ha något för händerna" som farmor sade. 😉Så då har jag passat på att renovera alla Husbondens sockor. Inte bara stoppa dom, för sånt händer när det går hål oväntat och då är det lite av en akutåtgärd. Men nu har jag alltså gått igenom sockorna helt, och fyllt i, sömmat maskorna, där det visar sig börja blivit tunnslitet. Den här bilden visar två partier där jag sömmat i maskorna och därmed förstärkt de mest slitna delarna av fotsulan.
På det sättet är det som han fått fyra helt nya par sockar, fast dessa egentligen både är stoppade och sömmade på partier förut. De gröna fläckarna är husbondens märkningsfärg på sockorna, varje par får en märkning på olika ställen av socken, ett av dessa fick framtill vid vristen, ett en instickad grön tråd vid själva avmaskningen. På det sättet kan jag hålla reda på vilka sockor som utgör ett par.  👍                                                                             
Varje familjemedlem har sin märkfärg. Jag röd, yngste sonen blå, och Husbonden han ville ha "Abborre-färgad" när han blev tillfrågad. Så typiskt honom, alla som sett South Park avsnittet "Sarcastaball" vet precis hur det är att försöka fråga honom en allvarligt ställd fråga.                     
Så abborrefärgat alltså, det blev olivgrönt, det duger!  😂

Här tidigare inlägg om när jag stickar, stoppar och lagar sockor:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2013/07/fran-bock-till-sock-riktiga-raggsockor.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2018/01/stoppa-sockorna.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2016/03/nya-sockgarnet.html

Goddag krattskaft!

Självhushållning har sina stunder. Tillfällen när det blir betydligt snabbare och enklare att göra än att köpa. 😊Jag hade brist på gruskrattor. Jag hade 3 extra kratthuvuden liggande, men utan skaft, oanvändbara. Gamla, troligen handsmidda och så vackra.

Husbonden tog de två bästa krattorna, gick till sitt snickeritorra virkesförråd och plockade ut två brädor i senvuxen kvistfri gran och inom en halvtimma hade jag två nya fina krattor, med snygga skaft! 👍
Det hade tagit längre tid att åka och köpa dom. Och jag tvivlar på att det finns så fina krattor att köpa. 💗

Ny knopp på kastrullocket.

Dags för ett inlägg om att Lappa & Laga igen. Knoppen på lock går så ofta sönder, medan själva kastrullocket håller bra. Men det är otroligt lätt att fixa till just detta! Vi har gjort ett tidigare inlägg där jag använde allt från gamla dörrhandtag till en trådrulle som nya knoppar.
När Husbonden fixar locket så blir det dock lite mer stilfullt, en vackert snidad ny knopp i rönnträ. Mycket fint!

Här är en bild från det tidigare inlägget. Det är alltså skrivet redan 2013 och locket med trådrulle-knoppen håller än och vi använder kastrullen nästintill varje dag. Så det lönar sig verkligen att laga en del saker!

Här är länken till det tidigare blogginlägget om att laga kastrullock.  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/11/locket-pa-laga-kastrullock.html

Laga kontorsstolen.

Dags för ett till inlägg om när vi lappar och lagar här på Forsnäs Hemman. Denna gång är det yngste sonen som ville ha en bekvämare stol till datorn. Vi hade en gammal och väldigt skön kontorsstol i lager. MEN det märktes att stolen är skön, för den har nog passerat varenda släkting innan den hamnat i lager, och sitsen var lite sliten, tyget var helt sönderrivet. Men stoppningen var helt OK och resten av stolen i gott skick. 😁

Rätt så trasig, men fin och fullt användbar när sonen lagat den.

Så vi skulle laga, eller rättare sagt sonen fick laga själv, det var ju han som ville ha en ny stol! 😉Inga problem, han har tagit "symaskins-körkort" på syslöjden och tillsammans gjorde vi en plan. Vi hade en stuv av ett riktigt kraftigt möbeltyg i färger som matchade stolen och av det skulle sonen få göra ett överdrag med en dragsko undertill för att spänna åt tyget och få allt att sitta fast bra. 👍

Det färdigsydda överdraget.

Sonen kunde själva rita mönster genom att rita av formen på sätet och sy dit en kantremsa som var lite bredare än höjden på sätet. Sen sy en kanal längst ner och i med ett gammalt skosnöre. Klart!

Sonen vid symaskinen. Här på Hemmanet får man ibland laga sakerna innan man ens får sakerna!

Väldigt enkelt och fantastiskt bra resultat. Och sonen är så nöjd med sin nya sköna datorstol. Kanske lite extra nöjd och stolt eftersom det på ett sätt blivit "hans alldeles egna". 💗

Stoppa sockorna!

Den här tiden på året blir det en hel del Lappa och Laga-arbeten. Och självklart är detta också den period när sockorna stoppas!😊

Jag känner mig rent av RIK när jag kan gå ner i garnförrådet i källaren och ta fram nystan efter nystan av perfekt stoppgarn, som jag själv spunnit från ull jag själv tvättat och kardat för att stoppa mina fina sockor som jag likaså gjort från grunden, från får till stickning.💗

Andra inlägg om sockor och att stoppa:
Från Bock till Sock- riktiga Raggsockor:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/07/fran-bock-till-sock-riktiga-raggsockor.html

Nya sockgarnet: http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2016/03/nya-sockgarnet.html

Laga slickepottar

Tvålkokning går hårt åt mina slickepottar. Skaften på två av dom har gått av i höst. Men ett slickepottskaft är ju egentligen bara en pinne, så jag bad Husbonden att se om han kunde laga.

Och två små restbitar av rönnträ senare så är slickepottarna både användbara igen, och betydligt vackrare än tidigare!

Ett tidigare inlägg om när Husbonden lagat ett köksredskap (en potatisskalare) genom att byta ut plast mot trä:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/07/laga-och-plastbanta.html

Och här hela vår bloggserie om att lappa&laga.
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa&laga

Lappa jeansen för hand med japansk teknik

Äldste sonen har slitit ut bakfickan på favoritjeansen, och denna gång går det inte att laga med maskin, om man vill att fickan ska gå att använda också framöver.

Så jag drog ut ett annat knep ur erfarenhetsbanken. Att sy fast lagningslappar för hand med enkla upp-och ner-stygn. En väl synlig lagning, men numer kan man kalla den här tekniken för hantverk, eller kanske rent av konst. 👍I Japan har man nämligen upphöjt enkel lappning till uppskattad konstart och kallar den här lagningstekningen för sashiko. Om man inte bryr sig om alla specifika smådeteljer och regler som japanerna (på typiskt japanskt sätt) satt upp för sachiko-tekniken ska få kallas "konst" så är det helt enkelt lappning som väver fast laglapparna mot det trasiga plagget med små vanliga stygn.

Jag lyckades väl inte åstadkomma något äkta konstverk på sonens byxrumpa dock, men är ändå nöjd att favoritjeansen går att använda ett tag till.😀Och att han gillar sina jeans så mycket att han är helt OK med lite lagningar både här och där. Heja favorit-jeansen! 💗
Numer är det totalt 4 lagningar på baksidan av dessa jeans. Tre är gjorda i sachiko-tekniken och en är gjord i den teknik som jag skrivit om tidigare, på maskin; http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html

Här är hela vår blogg-serie om att Lappa & Laga.  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa%20%26%20laga

Laga svampkorgen

Jag älskar svampkorgar av den här modellen.💗Flätade i träspån av helt rakvuxen tall. Dom är ofta otroligt underprissatta på second hand, men en del av dom är ju också åtgångna. Den här har jag haft i 2 år, men handtaget splittrades och nu gav det slutligen upp.

 Men med Husbondens kompetens så gick det ju att fixa. Han splintade en ny tjockare tallspåna och basade den ovanför värmargrytan. Sen formade han den genom att böja den runt en stor kastrull och fästa med tvingar tills den stelnat.

Slutligen använde han häftpistol för att fästa det nya handtaget. Jag är supernöjd och kan nog använda min fina svampkorg minst 2 år till, sen har jag ju 20 andra på lager. 😉 För jag köper varenda en jag får tag på via second hand. Dom kostar så lite. Och vi har så mycket lagerutrymme här på Forsnäs Hemman, men för den skull slutar vi aldrig att lappa och laga. 👍

Här våra tidigare inlägg om att lappa och laga:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa&laga

Laga och plastbanta

Här är två exempel på när Husbonden har lagat eller nytillverkat moderna saker i trä, som annars skulle slängts eller som ursprungligen var tillverkade i plast.

Här är en vanlig potatisskalare. Den hade ett handtag av nån form av mjuk plast som ganska snart blev äckligt klibbig och smetade av sig på händer, kläder och omgivning. Man kan bara tänka sig hur miljövidrig den var. Själva skalaren, bladet var däremot av högsta kvalitet och knappt slitet. Så; slänga eller laga?
Med ett nytt handtag i rönnträ inoljad med linolja så kommer skalaren räcka många år till, mycket längre än det dåliga plasthandtaget räckte. 👍

Och här en äppelstomp, eller man kan kanske kalla den "nerpetare" till en hushållsmaskin. Originalet var i plast men damen höll på att plastbanta och ville hellre ha en i rent, äkta trä. 😇 Husbonden svarvade en ersättning i lappländskt, hårt björkträ av bästa kvalitet. Det enda han behövde som förlaga var fotot på bilden och måtten på hur lång och bred stompen var nertill. Snabbt och enkelt var en ersättning i trä tillverkad och skickades med vanlig post.

Just nu står några vackra gamla sparkar av äkta Lappländsk kvalitet på tur att renoveras. Dom har några spruckna spjälor på sätet, men kommer säkert kunna bli i toppskick igen med lite insatser. 💗
Och Husbonden tar emot alla former av lagningar och nytillverkningar i trä.
Så hör av er!

Laga stolpar till elstängsel

Dags för ytterligare ett inlägg om vår inställning till att "lappa & laga". Titta längst ner för att få länkar till dom tidigare inläggen.
Vi håller precis på att sätta upp alla stängsel till djuren. Många av stängslen måste läggas ner under vintern här hos oss i Lappland, annars bryts dom sönder av snömängden. Det är alltid ett par av elstängselstolparna som går sönder varje säsong. Under de 10 år vi snart bott här har ca 30% av våra stolpar brutits. Men vi har funnit att det ändå är onödigt att slänga dom!

Lagningsmöjligheterna är mycket begränsade när det kommer till plast som spruckit eller gått av. Att limma funkar dåligt. Silvertejp håller ihop sprickor bra, om det inte kommer i kontakt med vatten, vilket ju precis allt gör som vi använder utomhus här på Hemmanet.

Det blir inte riktigt lika rakt och fint som stängslet längs byavägen. Men här i ankornas skogshägn,
bakom vårt hus så stör det inte någon att det är lite krokigt och dant.

Istället har vi börjat göra på samma sätt som nybyggarna gjorde när dom lagade spruckna vrilskålar och porslin. Vi borrar och najar. Det förlänger ofta livslängden väsentligt och när det kommer till stängselstolpar så verkar det rent av som en lagad stolpe är mer hållbar än en ny, ungefär som ett benbrott blir starkare när det läkts än det övriga skelettet. Najtråds-snuttarna blir inte förstörda ens av lång användning och i dom fall vi till slut måste "pensionera" en stolpe så monterar vi av najtrådbitarna. Alla små snuttar av metalltråd lägger vi i en särskild burk i snickarboden. Dom är användbara till massor av små detaljarbeten som att sömma fast nya bitar hönsnät över hål.

De tidigare inläggen i "Lappa & Laga"-serien
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/01/laga-stoppa-spara-och-slita-ut.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/03/nar-ar-det-vart-att-lappa-laga.html

När är det värt att Lappa & Laga?

När det är dags att laga något gör jag alltid en liten analys, en överslagsberäkning om det ens är värt det.

Jag tittar på:
1. Hur är saken trasig? Är det bara enstaka skador, t.ex. en reva i ett annars oslitet plagg. Eller är hela konstruktionen utsliten. Det är inte värt att laga.
2. Hur ska saken användas? Kan man laga det på sånt sätt att plagget kan användas igen, eller kan man laga och göra om så att saken får en ny användning.
3. Hur svårt är det att laga? Tar det bara kort tid så kan det vara värt att lägga ner även på ganska slitna/trasiga saker, om det gör att man kan använda dom ett tag till. Är det tidskrävande, så kanske det ändå är läge att slänga.
4. Har jag lagningsmaterial hemma? Eller måste man köpa in något. Är det värt det i så fall?
5. Hur mycket kommer sakens livstid förlängas i och med lagningen?

Sammanlagt är det lätt att komma fram till ett bra beslut. Lappa & laga, eller kasta?

I det här fallet gäller det en jacka som Hubonden använt flitigt. Den var inte ny när den kom till oss utan är ett arv från en vän. Den ser helt förstörd ut framtill, det beror på att den använts på vedbacken och när Husbonden sågar. Han har burit tunga stockar mot bröstkorgen och därmed rivit sönder tyget.

I första omgången (för något år sedan) tråcklade jag bara ihop revorna, och det fixade situationen ett tag, men nu har det gått sönder igen. Och denna gång mer rejält för nu är själva tyget är väldigt anfrätt på den delen av plagget.
MEN tittar man närmre ser man att fodret är helt och stoppningen nästan helt OK. Tryckknapparna finns också kvar i gott skick och resten av jackan är förhållandevis osliten. Så om man bara kunde ersätta dom bitarna tyg på själva bröstet/magen så skulle jackan kunna användas på vedbacken minst 1-2 säsonger till. Jag hade lämpligt tyg hemma, en kraftig flanellskjorta i nästan ännu bättre tjockare kvalitet än jackan har i original. Jag kan klippa ut lappar som direkt passar att laga med, jag behöver inte nåla och det räcker att zick-zack'a fast lapparna med bara en söm. Så det blir en väldigt snabb och enkel lagning. Det enda man måste "offra" är sidfickorna, men jackan kommer ändå bli användbar på samma sätt som i originalskick utan dom.
Saken är klar, det blir lagning!

Faktum är att det tagit mig längre tid att skriva det här blogginlägget än att göra själva lagningen. Och nu kan jackan användas ett bra tag till, kanske har jag rent av fördubblat livslängden. 😀

Nästa gång ska jag ta upp ett exempel då lagning INTE var ett alternativ.

Här är det tidigare inlägget om att Lappa & Laga:  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html

Lappa jeans

Vårvintern är ofta tiden då jag sätter mig och gör ordentliga arbetsdagar med att laga och lappa kläder. En av de mest "lönsamma" saker man kan lappa är jeans. Det beror på att dom ofta är dyra och av god kvalitet, men blir slitna på bara särskilda ställen.

Så om man lagar dom ställena är resten av plagget i gott skick och tål att slitas på. Man kan mer än fördubbla livslängden på såna plagg genom ett par enkla insatser.

Dom första sakerna att tänka på är att ha en lite kraftigare nål i symaskinen, en så kallad jeansnål. Samt sytråd av riktigt bra kvalitet. Vi använder mestadels ekologiskt oblekt från Sonjas textilateljé eller svart från samma ställe om det är just svarta jeans.

En annan sak är att spara jeanstyg som man kan använda som lappar. T.ex. jeans så är SÅ trasiga att dom inte är värda att laga. Jag hade också en otroligt utdaterad jeanskappa som numer är lappar på många av våra jeans. Slutligen kan det vara värt att lära sig att "sy baklänges" på sin symaskin.

Fingret på back-knappen. Viktigt att lära sig "sy baklänges" i trånga lägen, som i byxben.

När man syr på riktigt trånga lägen som i smala byxben, så är det en fördel att kunna sy framlänges på två sidor och sedan kunna sy "baklänges" på de övriga två sidorna. Alltså sy med back-knappen nedtryckt hela tiden. På så sätt behöver man inte ta ut och vända på hela byxorna för att sy olika sömmar utan kan sy runt hela lagningslappen på samma gång.

Så, för att laga. Bestäm om man ska sätta lappen utanpå revan/hålet eller inuti byxorna. På den vanligaste lagningen, knän gör jag enbart utanpåliggande fyrkantiga lappar. Se tex. bilden längst ner på mig och Husbonden med sina lappade jeans. Man syr zick-zack kring ytterkanten och sedan ett X sytt över hela lappen för att binda lappen vid underlaget, alltså själva jeansen. Man ser alla de lapparna tydligt på bilden högst upp.

En del av de övriga lagningarna kan man göra genom att nåla och sy fast en täckande lapp (av jeanstyg) på insidan. Sen kan man zick-zacka med breda stygn fram & tillbaks över själva revan på framsidan av jeansen, för att binda den fransiga kanten till lappen under.

Ett sista tips. När man klipper till lagningslappar till insidan och sedan syr fast dom längs kanterna på jeansens tidigare sömmar, så kan det ibland bli lite extra "flärpar" som ligger löst på insidan. Det är enkelt att klippa bort dom. Att "trimma lite" för att få en bättre passform och känsla.

Slutligen kan det vara på plats att reflektera lite. Förr sade man ofta att man skulle vara "hel och ren". OM kläderna var lappade och lagade så skulle det vara så "välgjort" att det inte skulle synas att det varit en reva eller ett hål. I modern tid har detta talesätt blivit översatt till att man inte ens får ha kläder som visar att dom varit tvättade eller använda. Många köper nya hela tiden. "Slit och släng" är inte ens SLIT längre, utan bara släng så fort allt inte ser ut som det kommer direkt från syfabriken. Och köp nytt.
Inte bry sig om alla människor som jobbar omänskligt för att sy kläderna så billigt som möjligt. Eller miljön och djuren som utarmas och förgiftas, för att odla bomullen, skapa den hemska merinoullen och slutligen transportera kläderna över halva världen till slutkonsumenterna hos oss, i den "rika" världen. "Vi" som då bara använder kläderna ett par gånger.

När de här sambanden blir tydliga, så känns begreppet "hel och ren" annorlunda. Vi vill vara rena. Vi gör allt rengöringsmedel själva och så lokalproducerat som möjligt.
Begreppet "hel" däremot har vi översatt till "i skick att vara användbart". Men att slänga kläder som fortfarande kan lagas, känns helt oacceptabelt. Eller att behöva "laga så att det inte syns". Det känns omoget. Som det man gjorde då industrialismen precis var i sitt startskede. Inte det vi gör nu, när industrialismen är i sen medelålder.
Vi skäms ju inte för att vi lappar och lagar. Det är ett adelsmärke i vår värld! Vi ställer till och med upp i en av Sveriges största tidningar med våra lappade kläder.
Jag bjuder på en bild från vår artikel från i höstas (hösten 2016) i Tidningen Land.
Klicka här för artikeln. 

Husbondens jeans är lagade med fina knälappar. Min arbetsbyxor är också lappade med samma tekniker som ovan. Och STOLT visar vi upp dom även i "riksmedia".

Laga, stoppa, spara och slita ut

Framöver ska jag skriva om att laga saker. Om hur och varför man lagar. Vi lagar allt som går här på Hemmanet. Det känns alltmer som en viktig del att förmedla. Numera är "Självhushållning" ett mycket mer känt begrepp än när vi flyttade till Hemmanet och bytte livsstil. Vi "nedväxlare" har blivit medialt intressant, men framställs ofta lite väl glamoröst och landsbygds-romantiskt.

Räfsan har fått två nya tänder. Staketet är akutlagat med blått nylonrep.

Vi på Hemmanet tycks alltså hittat en "nisch" i att beskriva det mer verkliga, det äkta och vardagliga. Vårt sätt att leva känns dessutom allra mest glamoröst i vår värld. 😁 Det handlar inte främst om att "spara pengar", det är inte därför vi lagar saker. Utan för det känns rätt. Det är respektfullt gentemot vår värld, och våra medmänniskor vars arbete ofta har sugits ut helt oresonabelt för att skapa många av de "produkter" vi använder.

Jeans är väl värt att lappa, soffan är lite bedagad men klarar sig ett tag till med ett virkat armstödskydd. 

Så framöver blir det mer "lappa, laga, fixa och bygga om" här på bloggen. Allt i samma anda som vår tydliga mediala satsning att göra självhushållningens "Skit" mer synligt. För det är som vi säger här på Hemmanet; vårt vardagsliv beskrivs bäst som "För det mesta skyfflar vi skit". 😉

Till och med plastredskap kan ibland lagas. Transportburen blev najad och fick metallbeslag. Staven tejpades. Heja silvertejp!

Vi kommer analysera allt från "slit och släng" till "hel och ren". Och vi kommer visa vad vi gör för att förlänga livstiden och öka användbarheten på allt som behövs i ett hemmansliv. Det handlar också om att anpassa, bygga om till nya användningsområden eller bygga saker själv istället för att köpa, och vad man kan använda "skräpet" till, när det slutligen ändå måste "slängas". Kanske måste det ändå inte slängas? 💗

Här är några tidigare inlägg i samma anda:
Laga kastrullock:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/11/locket-pa-laga-kastrullock.html
Skydd mot tranorna, gamla chipspåsar och balsnören
http://forsnashemman.blogspot.se/2015/06/skydda-potatislandet-mot-tranor.html
Linoleumgolvet blir gethus:
http://forsnashemman.blogspot.se/2015/05/atervunnen-gethydda.html
Skräpet från kardmaskinen är färgglatt och får bli nytt garn.
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2016/12/tweedgarn-pa-elspinnrock.html
Utedasset är byggt av enbart återvunnet material:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2013/03/utedasset-1-ar.html
Vi gjorde våra egna nya åror till ekan!
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2015/06/astadkommit-aror.html
Kolla matkorgarna i kaninburarna, återvunna från kylar och frysar:
http://forsnashemman.blogspot.se/2016/05/kaninburar.html
Skydda hönsen mot duvhök med återvunna balsnören och plastremsor:
http://forsnashemman.blogspot.se/2014/11/duvhoksskydd-for-honsen.html
Stoppa sockarna:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2016/03/nya-sockgarnet.html
Vi gör en sänggavel av den slängfärdiga kökssoffan:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2014/09/kokssoffa-sanggavel.html
Ruvägg till gäss finns inte att köpa, då gjorde vi dom själva:
http://forsnashemman.blogspot.se/2016/03/agglaggning-och-fuskagg.html
En gång i tiden en tvättkorg. Nu, lite lagad är den bra att hämta kaninernas hö i.
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/01/vi-hamtar-kaninmat.html
Och slutligen:
Vardaglig Skit! 😀
http://forsnashemman.blogspot.se/2016/11/skyffla-skit.html