Lappa vantar.

Som så ofta på vårvintern går det mycket tid åt att lappa och laga. Denna gång var den en ganska omständig och arbetskrävande lagning. Sonens termovantar.

Det här är rätt dyra grejer så det kändes ändå värt att laga dom. Och det var bara den övre rundningen av handen som var trasig. Där hade lädret slitits så det börjat gå hål. Jag rotade fram sonens gamla bävernylonoverall från mellanstadiet och klippte till två lappar i samma form som övre delen av handen på handsken. Jag gjorde också en mall av kartong i rätt storlek.

Den använde jag för att stryka lapparna i rätt form, vek och strök runt kartongmallen. Sen gäller det att noggrannt nåla fast lappen i rätt position och sy fast den för hand med täta kaststygn (2-3 mm mellan), med björntråd. För såna här lagningar måste vara riktigt robusta för att hålla.
Där jag sydde över själva handflatan var jag tvungen att sy genom det tidigare lädret, så där använde jag en så kallad skärnål, och fingerborg. Annars hade det nog gjort ont.

Nån timme tog det och nu har sonen ett par handskar som nästan är nya och jag sparade (förutom miljöaspekten) långt över en dags inkomster på att slippa köpa nya. 😊

Stoppa sockor- the Christmas edition.

Ett par dagars julsemester har jag unnat mig. Det känns ytterligt konstigt att faktiskt få ligga i soffan och vila 2-3 timmar längre varje dag. Att inte stå på fötterna nästan hela tiden. 😊

Men sysslolös går ju inte att vara, man bara måste "ha något för händerna" som farmor sade. 😉Så då har jag passat på att renovera alla Husbondens sockor. Inte bara stoppa dom, för sånt händer när det går hål oväntat och då är det lite av en akutåtgärd. Men nu har jag alltså gått igenom sockorna helt, och fyllt i, sömmat maskorna, där det visar sig börja blivit tunnslitet. Den här bilden visar två partier där jag sömmat i maskorna och därmed förstärkt de mest slitna delarna av fotsulan.
På det sättet är det som han fått fyra helt nya par sockar, fast dessa egentligen både är stoppade och sömmade på partier förut. De gröna fläckarna är husbondens märkningsfärg på sockorna, varje par får en märkning på olika ställen av socken, ett av dessa fick framtill vid vristen, ett en instickad grön tråd vid själva avmaskningen. På det sättet kan jag hålla reda på vilka sockor som utgör ett par.  👍                                                                             
Varje familjemedlem har sin märkfärg. Jag röd, yngste sonen blå, och Husbonden han ville ha "Abborre-färgad" när han blev tillfrågad. Så typiskt honom, alla som sett South Park avsnittet "Sarcastaball" vet precis hur det är att försöka fråga honom en allvarligt ställd fråga.                     
Så abborrefärgat alltså, det blev olivgrönt, det duger!  😂

Här tidigare inlägg om när jag stickar, stoppar och lagar sockor:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2013/07/fran-bock-till-sock-riktiga-raggsockor.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2018/01/stoppa-sockorna.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2016/03/nya-sockgarnet.html

Laga kontorsstolen.

Dags för ett till inlägg om när vi lappar och lagar här på Forsnäs Hemman. Denna gång är det yngste sonen som ville ha en bekvämare stol till datorn. Vi hade en gammal och väldigt skön kontorsstol i lager. MEN det märktes att stolen är skön, för den har nog passerat varenda släkting innan den hamnat i lager, och sitsen var lite sliten, tyget var helt sönderrivet. Men stoppningen var helt OK och resten av stolen i gott skick. 😁

Rätt så trasig, men fin och fullt användbar när sonen lagat den.

Så vi skulle laga, eller rättare sagt sonen fick laga själv, det var ju han som ville ha en ny stol! 😉Inga problem, han har tagit "symaskins-körkort" på syslöjden och tillsammans gjorde vi en plan. Vi hade en stuv av ett riktigt kraftigt möbeltyg i färger som matchade stolen och av det skulle sonen få göra ett överdrag med en dragsko undertill för att spänna åt tyget och få allt att sitta fast bra. 👍

Det färdigsydda överdraget.

Sonen kunde själva rita mönster genom att rita av formen på sätet och sy dit en kantremsa som var lite bredare än höjden på sätet. Sen sy en kanal längst ner och i med ett gammalt skosnöre. Klart!

Sonen vid symaskinen. Här på Hemmanet får man ibland laga sakerna innan man ens får sakerna!

Väldigt enkelt och fantastiskt bra resultat. Och sonen är så nöjd med sin nya sköna datorstol. Kanske lite extra nöjd och stolt eftersom det på ett sätt blivit "hans alldeles egna". 💗

Lappa jeansen för hand med japansk teknik

Äldste sonen har slitit ut bakfickan på favoritjeansen, och denna gång går det inte att laga med maskin, om man vill att fickan ska gå att använda också framöver.

Så jag drog ut ett annat knep ur erfarenhetsbanken. Att sy fast lagningslappar för hand med enkla upp-och ner-stygn. En väl synlig lagning, men numer kan man kalla den här tekniken för hantverk, eller kanske rent av konst. 👍I Japan har man nämligen upphöjt enkel lappning till uppskattad konstart och kallar den här lagningstekningen för sashiko. Om man inte bryr sig om alla specifika smådeteljer och regler som japanerna (på typiskt japanskt sätt) satt upp för sachiko-tekniken ska få kallas "konst" så är det helt enkelt lappning som väver fast laglapparna mot det trasiga plagget med små vanliga stygn.

Jag lyckades väl inte åstadkomma något äkta konstverk på sonens byxrumpa dock, men är ändå nöjd att favoritjeansen går att använda ett tag till.😀Och att han gillar sina jeans så mycket att han är helt OK med lite lagningar både här och där. Heja favorit-jeansen! 💗
Numer är det totalt 4 lagningar på baksidan av dessa jeans. Tre är gjorda i sachiko-tekniken och en är gjord i den teknik som jag skrivit om tidigare, på maskin; http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html

Här är hela vår blogg-serie om att Lappa & Laga.  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa%20%26%20laga

När är det värt att Lappa & Laga?

När det är dags att laga något gör jag alltid en liten analys, en överslagsberäkning om det ens är värt det.

Jag tittar på:
1. Hur är saken trasig? Är det bara enstaka skador, t.ex. en reva i ett annars oslitet plagg. Eller är hela konstruktionen utsliten. Det är inte värt att laga.
2. Hur ska saken användas? Kan man laga det på sånt sätt att plagget kan användas igen, eller kan man laga och göra om så att saken får en ny användning.
3. Hur svårt är det att laga? Tar det bara kort tid så kan det vara värt att lägga ner även på ganska slitna/trasiga saker, om det gör att man kan använda dom ett tag till. Är det tidskrävande, så kanske det ändå är läge att slänga.
4. Har jag lagningsmaterial hemma? Eller måste man köpa in något. Är det värt det i så fall?
5. Hur mycket kommer sakens livstid förlängas i och med lagningen?

Sammanlagt är det lätt att komma fram till ett bra beslut. Lappa & laga, eller kasta?

I det här fallet gäller det en jacka som Hubonden använt flitigt. Den var inte ny när den kom till oss utan är ett arv från en vän. Den ser helt förstörd ut framtill, det beror på att den använts på vedbacken och när Husbonden sågar. Han har burit tunga stockar mot bröstkorgen och därmed rivit sönder tyget.

I första omgången (för något år sedan) tråcklade jag bara ihop revorna, och det fixade situationen ett tag, men nu har det gått sönder igen. Och denna gång mer rejält för nu är själva tyget är väldigt anfrätt på den delen av plagget.
MEN tittar man närmre ser man att fodret är helt och stoppningen nästan helt OK. Tryckknapparna finns också kvar i gott skick och resten av jackan är förhållandevis osliten. Så om man bara kunde ersätta dom bitarna tyg på själva bröstet/magen så skulle jackan kunna användas på vedbacken minst 1-2 säsonger till. Jag hade lämpligt tyg hemma, en kraftig flanellskjorta i nästan ännu bättre tjockare kvalitet än jackan har i original. Jag kan klippa ut lappar som direkt passar att laga med, jag behöver inte nåla och det räcker att zick-zack'a fast lapparna med bara en söm. Så det blir en väldigt snabb och enkel lagning. Det enda man måste "offra" är sidfickorna, men jackan kommer ändå bli användbar på samma sätt som i originalskick utan dom.
Saken är klar, det blir lagning!

Faktum är att det tagit mig längre tid att skriva det här blogginlägget än att göra själva lagningen. Och nu kan jackan användas ett bra tag till, kanske har jag rent av fördubblat livslängden. 😀

Nästa gång ska jag ta upp ett exempel då lagning INTE var ett alternativ.

Här är det tidigare inlägget om att Lappa & Laga:  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html

Lappa jeans

Vårvintern är ofta tiden då jag sätter mig och gör ordentliga arbetsdagar med att laga och lappa kläder. En av de mest "lönsamma" saker man kan lappa är jeans. Det beror på att dom ofta är dyra och av god kvalitet, men blir slitna på bara särskilda ställen.

Så om man lagar dom ställena är resten av plagget i gott skick och tål att slitas på. Man kan mer än fördubbla livslängden på såna plagg genom ett par enkla insatser.

Dom första sakerna att tänka på är att ha en lite kraftigare nål i symaskinen, en så kallad jeansnål. Samt sytråd av riktigt bra kvalitet. Vi använder mestadels ekologiskt oblekt från Sonjas textilateljé eller svart från samma ställe om det är just svarta jeans.

En annan sak är att spara jeanstyg som man kan använda som lappar. T.ex. jeans så är SÅ trasiga att dom inte är värda att laga. Jag hade också en otroligt utdaterad jeanskappa som numer är lappar på många av våra jeans. Slutligen kan det vara värt att lära sig att "sy baklänges" på sin symaskin.

Fingret på back-knappen. Viktigt att lära sig "sy baklänges" i trånga lägen, som i byxben.

När man syr på riktigt trånga lägen som i smala byxben, så är det en fördel att kunna sy framlänges på två sidor och sedan kunna sy "baklänges" på de övriga två sidorna. Alltså sy med back-knappen nedtryckt hela tiden. På så sätt behöver man inte ta ut och vända på hela byxorna för att sy olika sömmar utan kan sy runt hela lagningslappen på samma gång.

Så, för att laga. Bestäm om man ska sätta lappen utanpå revan/hålet eller inuti byxorna. På den vanligaste lagningen, knän gör jag enbart utanpåliggande fyrkantiga lappar. Se tex. bilden längst ner på mig och Husbonden med sina lappade jeans. Man syr zick-zack kring ytterkanten och sedan ett X sytt över hela lappen för att binda lappen vid underlaget, alltså själva jeansen. Man ser alla de lapparna tydligt på bilden högst upp.

En del av de övriga lagningarna kan man göra genom att nåla och sy fast en täckande lapp (av jeanstyg) på insidan. Sen kan man zick-zacka med breda stygn fram & tillbaks över själva revan på framsidan av jeansen, för att binda den fransiga kanten till lappen under.

Ett sista tips. När man klipper till lagningslappar till insidan och sedan syr fast dom längs kanterna på jeansens tidigare sömmar, så kan det ibland bli lite extra "flärpar" som ligger löst på insidan. Det är enkelt att klippa bort dom. Att "trimma lite" för att få en bättre passform och känsla.

Slutligen kan det vara på plats att reflektera lite. Förr sade man ofta att man skulle vara "hel och ren". OM kläderna var lappade och lagade så skulle det vara så "välgjort" att det inte skulle synas att det varit en reva eller ett hål. I modern tid har detta talesätt blivit översatt till att man inte ens får ha kläder som visar att dom varit tvättade eller använda. Många köper nya hela tiden. "Slit och släng" är inte ens SLIT längre, utan bara släng så fort allt inte ser ut som det kommer direkt från syfabriken. Och köp nytt.
Inte bry sig om alla människor som jobbar omänskligt för att sy kläderna så billigt som möjligt. Eller miljön och djuren som utarmas och förgiftas, för att odla bomullen, skapa den hemska merinoullen och slutligen transportera kläderna över halva världen till slutkonsumenterna hos oss, i den "rika" världen. "Vi" som då bara använder kläderna ett par gånger.

När de här sambanden blir tydliga, så känns begreppet "hel och ren" annorlunda. Vi vill vara rena. Vi gör allt rengöringsmedel själva och så lokalproducerat som möjligt.
Begreppet "hel" däremot har vi översatt till "i skick att vara användbart". Men att slänga kläder som fortfarande kan lagas, känns helt oacceptabelt. Eller att behöva "laga så att det inte syns". Det känns omoget. Som det man gjorde då industrialismen precis var i sitt startskede. Inte det vi gör nu, när industrialismen är i sen medelålder.
Vi skäms ju inte för att vi lappar och lagar. Det är ett adelsmärke i vår värld! Vi ställer till och med upp i en av Sveriges största tidningar med våra lappade kläder.
Jag bjuder på en bild från vår artikel från i höstas (hösten 2016) i Tidningen Land.
Klicka här för artikeln. 

Husbondens jeans är lagade med fina knälappar. Min arbetsbyxor är också lappade med samma tekniker som ovan. Och STOLT visar vi upp dom även i "riksmedia".

Pepparkaksgubbe- dräkt

Gör en egen dräkt till familjens pepparkaksgubbe.

Enkelt pepparkaksbrunt bomullstyg, vitt vågigt kantband (dekorationsband) som glasyr. Mönstret till tröjan gjorde jag genom att lägga en tröja rakt över tyget och klippa ut fram och baksida. Det är alltså inga isydda ärmar, det fungerar bra ändå. Ett sprund med knapp bak för att komma i tröjan. Byxorna är ett vanligt byxmönster med helt raka ben och resår i midjan. Fördelen med den raka modellen är att man kan sy upp byxor och ärmar rejält och vi har därför kunnat använda dräkten till familjens två pojkar från 4 års ålder till 9 års ålder. 

Hatten måttade jag på en 6-åring. Den är stärkt med kraftigt vliseline på

 insidan. Lite för stor för en 4-åring och lite för liten för en 9-åring, men användbar under hela tiden ändå.