Första gången jag tejpades så var jag 5 år gammal och mormor höll på att lära mig sticka. Jag drog åt allt jag kunde på garnet, och behövde trycka ut stickorna ur var maska och därmed fick jag snabbt sår på pekfingret.💗
Nu är det snarast att jag stickar så himla mycket och snabbt när jag väl sätter igång. Och med riktigt tunt garn och riktigt smala och nålvassa stickor så gör de ständiga rispningarna mot just pekfingret av den sylvassa nålen att det tyvärr kan bli lite sprickor i huden. Smärtsamma.
Så jag kör med tejpning, som värsta elitidrottaren. 👍
Och på ett sätt är jag ju det, för nu vankas nya finstrumpor till Husbonden. De senaste strumprna jag stickade till honom för 4-5 år sedan är utslitna. Och nä, jag stickar inte ett par eller två. Jag stickar minst 5-6 par av samma garn åt gången. Så att han får mängder med strumpor att slita på. 💪
