2. Det ska vara lätt att stoppa strumporna/sockorna med min teknik att "sömma i maskorna" redan innan det blivit hål, när man ser att delar av sulan eller hälen börjar bli tunnslitna. Därför har jag en häl som utgår från uttagna maskor och ihoptagna maskor. På så sätt får jag mesta möjliga antal löpande maskor att sedan sömma i på utsatta ställen. Här ett blogginlägg med en film där jag sömmar sockor istället för att vänta tills man måste stoppa verkliga hål.
https://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2019/03/stoppa-stickade-plagg-genom-att-somma.html
3. Sockorna ska vara så lättstickade som möjligt och ändå passa väl och sitta stabilt under hårda arbetsdagar. Inte hasa ner. Hälen är därför konstruerad helt utan upplockade maskor som är ett "bängel"/(elände) och med ett antal kortvarv längst upptill på hälen för att inte hasa ner.
Det är inget mönster av vanligt typ. Det krävs att man lär sig ett antal tekniker, och dessa kommer jag länka beskrivningar till. I övrigt beskriver jag också grundtanken bakom konstruktionen och ger slutligen ett par alternativa mask-angivelser i slutet.
Min målsättning är att alla som är någorlunda kunniga stickerskor/are ska kunna lära sig konstruktionen utantill (som jag kan) och snabbt och utan misstag ska kunna använda samma grundkonstruktion i alla sammanhang, oavsett typ av garn eller stickstorlek. Gällande stickstorlek får man alltså själv bestämma vad som passar just den typen av strumpa/socka och garn som är aktuellt. Själv gillar jag att sticka tunnare strumpor med lite lösare maskor, medan jag gärna stickar sockor av arbetsmodell med en väldigt fast och "tajt" stickning, alltså rätt små stickor till rätt tjockt garn.
Nu börjar vi!
Jag har stickat en mönstersocka av olikfärgat garn (men av samma tjocklek/märke) för att alla konstruktions-faser ska framgå tydligt. Det gör också att det ibland inte blir exakt lika slätt och jämt stickat i skarvarna, som jag vanligen stickar när jag använder ett och samma garn i hela sockan. Det syns en del lösa och ojämna maskor i bilderna som min noggrannhetskänsla har lite svårt att acceptera. Men för pedagogiska bilder får det ändå vara OK.😊
Man ser (från vänster) tån och ökningen till fotens bredd i gult.
Nederdelen av foten i lila.
Utökningen till hälen (hälkilen) i hallonrött.
Intagningen som skapar hälkappan i gult.
Kortvarv för att förlänga hälkappan i växelvis beige och blått.
Och skaftet i brunt.
Tån
Man lägger upp 16-24 maskor beroende på hur bred tå man vill ha. Ju tunnare garn desto fler maskor men det är inte jättenoga exakt hur många man lägger upp. Stickat töjer sig ju bra. Jag använder en teknik som numer modernt kallas "magic cast on" och kan hittas i mängder av instruktionsvideos på Youtube.
Jag länkar en här. https://www.youtube.com/watch?v=w1WweVpf9k8
Alltså: på sticka 1 stickar jag en maska och ökar i nästa maska genom att sticka i främre och bakre maskbågen. Stickar resten av hela sticka ett och ända fram till näst sista maskan på sticka två där jag ökar med en maska genom att sticka i främre och bakre maskbågen och sen stickas sista maskan på den stickan. Återupprepa för det följande två stickorna (nummer 3 och 4) på varvet.
Nästa varv stickas bara rakt av, utan ökningar.
Och sen fortsätter man så, att öka vartannat varv tills tåhättan blivit bred nog att räcka i bredd till hela foten.
Och hur vet man att den blivit bred nog?
Jag har två olika tekniker. Man kan till exempel lägga tådelen över en befintlig socka som passar och se om bredden är lika.
Nu ska man bara sticka runt-runt under rätt lång tid, tills det är dags att börja öka för hälkilen. Jag stickar alltid slätstickning på undersidan av foten och resår, 2a, 2r på översidan av foten. Resåren hjälper till att hålla bra form på sockan.
Vart börjar man öka för hälkilen?
När man når fotknölen på fotens översida är det dags att börja sticka hälkilen, om man har extralånga, smala fötter kan man sticka någon centimeter längre innan man börjar med hälkilen. Man ska kunna känna att stickningen precis når förbi den här uppstickande skelettdelen. Som egentligen är övergången mellan det inre metatarsalbenet och det nedre fotvristbenet. Det är inte alla som den här förhöjningen syns på, men man kan alltid känna den om man känner efter med fingrarna längs fotryggen.
Så här som på bilden ovan ska det se ut när man provar sockan på foten. När man precis känner att fotupphöjningen täcks av stickningen så är det dags att börjar sticka hälkilen.
Hälkil-Konstruktion:
Att sticka hälkilen är superlätt. Man ökar en maska i första maskan på sticka 3 och sista maskan på sticka 4. Alltså på vardera sida om fotsulan. Jag använder min vanliga, lätta ökningsmetod att sticka i främre och bakre maskbågen även här. Liksom jag gör i ökningen av tån. Vartannat varv ökar man en maska i var sida av "sulan" och vartannat varv stickar man bara som vanligt.
Det är också under det här momentet som det riktigt finurliga i mönstret uppenbarar sig. Bara man påbörjar hälkilen på rätt ställe (se avsnittet ovan) så ger sig resten av mönstret helt själv. Hälkilen ska alltid ökas med lika mycket på var sida av foten som det antal maskor som finns på varje sticka under tiden man stickar fotdelen och skaftet. Det här mönstret började alltså i tåns upplägg med 4 maskor på var sticka och ökades till 12 maskor på var sticka (totalt 48 maskor). Hälkilen ska därför, på just den här sockan, ökas med 12 maskor på vardera sida av fotsulan, på sticka 3 och 4. Vilket ger en total ökning med 24 maskor.
När man sedan är klar med hälkilen och påbörjar hälkappan så blir också den totala längden på foten perfekt anpassad, helt av sig själv. Mycket praktiskt och enkelt.
Jag använder stickmarkörer som jag sätter där det ursprungliga antalet maskor på stickan är. På så sätt är det lätt att räkna när man ökat lika många stickor. Bilden ovan visar hur jag ökat med 7 maskor. Jag har alltså kommit lite mer än halvvägs med hälkilen, i och med att dessa sockor har 12 maskor på var sticka i fotdelen och skaftet.
Här har jag ökat klart, det är 12 ursprungliga maskor på sticka 3 och 4, (stickorna som utgör fotsulan) och det är 12 ökade maskor på var sida, ovanför de gröna stickmörkörerna på vardera av dessa två stickor. Totalt 24 antal ökade maskor i hela omkretsen.
Hälkappa (intagning):
Sticka till mitt bak på sockan, alltså hela sticka nr3. Sticka sedan 1m på sticka 4, sticka ihop de följande två maskorna, sticka en maska till och vänd. Lyft den senast stickade maskan och sticka aviga tillbaks till sticka tre igen. Sticka en avig på sticka tre och sticka ihop de två följande maskorna, avigt. Sticka ytterligare en avig maska och vänd.
Sen fortsätter man så, att sticka fram och tillbaks och stickar alltid ihop de två maskorna på varsin sida om det lilla "glappet" som bildas där man sist vände. Man stickar alltid en maska till efter de två maskorna som stickas ihop och man lyfter alltid denna sista maska på tillbakavägen.
Kortvarv, förlängd hälkappa:
Nu skulle man egentligen direkt kunna börja sticka skaftet, men hälkappan blir lite väl kort på det sättet. Passformen blir inte perfekt och man får ofta slitna partier på skaftets nedre del. Och just resårstickning är inte lätt att laga genom att sömma. Därför gör jag också ett antal kortvarv för att förlänga hälkappan. Dom syns som blå och beige ränder på bilden nedan.
Sticka och vänd i ytterkanterna av sticka 3 och 4. Hoppa 1-2 maskor in mot mitten bak för varje vändning. Jag gör 8 varv, alltså 4 fram- och tillbaks omgångar. Sen plockar jag upp maskorna med början mitt bak, sticka 4. När jag plockat upp maskorna på sticka 4 så stickar jag resår på sticka 1 och 2 (som tidigare) och plockar upp maskorna på sticka 3. Sen är det dags att börja sticka skaftet, alltså resår runt hela sockan.
Skaft:
Skaftet består av lika många maskor som på fotdelen och jag stickar resår 2 aviga, 2 räta. Det är den typ av resår jag funnit är mest flexibel och samtidigt håller formen på bästa sätt.
Jag vill alltså ha ett skaft som är långt nog men inte längre än nödvändigt, för det tar ju bara extra garn. Mitt trix för att avgöra detta syns på bilden ovan. Om man viker sockan exakt vid hälen så ska skaftet vara precis lika långt som fotdelen. Lättsamt sätt att veta när det är dags att avmaska utan att ständigt hålla på att prova sockan, eller räkna varv.
Avmaskningen gör jag som vanligt med räta och aviga maskor precis som resåren är stickad. Men det gäller såklart att göra varje avmaskningsmaska väldigt lös, så att det ska gå att dra ut resåren maximalt när man tar på sig sockorna.
Extra tips och trix:
Här går jag igen en del saker som jag själv tycker underlättar en del.
Uppläggningen. Även om det flesta videos av "magic cast on" visar hur man stickar uppläggningsmaskorna på två parallella stickor, så tycker jag det blir tajt och obekvämt. Men jag lägger upp på två stickor precis som man brukar visa. Redan första varvet så stickar jag dock så att det blir fyra stickor som håller de totalt 16 maskorna. På så sätt får man mer flexibilitet och det blir på alla sätt lättare att hantera stickningen.
Garnänden: led fram garnänden från uppläggningen till utsidan. På det sättet blir det lätt att avgöra vart varje varv börjar under tiden man stickar tån. Se bilderna under rubriken "tån" i början av inlägget. Garnänden hänger på ena sidan av tån och när man passerar den har man fullgjort ett varv och påbörjar nästa. Den hänger alltså mellan sticka 4 och sticka 1.
När tån är klar börjar man sticka resårstickning på ovansidan av foten, på sticka 1 och 2, och då går det att avgöra vart ett varv slutar och börjar utan garnänden.
Ökningar och minskningar. Det finns många sätt att göra dessa på som ska "förbättra" och spegelvända utseendet av maskorna. Sånt är bara onödigt lull-lull som jag ser det. Jag gör exakt samma ökningar och minskningar överallt. Ökar genom att sticka i främre och bakre maskbågen av samma maska. Video här: https://www.youtube.com/watch?v=JPDZzvm2LbQ
När jag minskar en maska så stickar jag helt enkelt ihop två maskor, antingen räta eller aviga, precis som det varv man är på. Inte mer komplicerat än så.
Video här: https://www.youtube.com/watch?v=ptZsAT770i8
Extra stickor vid hälkilen. När det börjar bli väldigt många maskor på sticka 3 och 4 när man ökar för hälkilen, så kan det underlätta att utöka antalet stickor till 5 eller till och med 6. Dessa stickor kan man sen plocka bort igen när maskantalet minskat när man stickar hälkappan.
Skarva garn: Eftersom jag oftast använder restpartier av garn så blir det en del skarvningar. Det här är mitt favoritsätt att skarva garnet. Nästan helt osynlig och osvikligt hållbart. Om man har någon "prinsessan på ärten" i familjen ska man nog ändå kanske se till att skarven inte hamnar precis på trampdynan. Maskorna som utgör själva skarven blir lite tjockare än ett vanligt stickat varv.
Tekniken kallas av någon anledning "Russian join" av amerikanarna.
Video här: https://www.youtube.com/watch?v=9MXT2mrR894
Väga garnet: Är man osäker på om det garn man har kvar räcker till ytterligare en socka, som jag var med de grå strumporna här nedan, så kan man väga garnet. Efter att ha stickat 10 gråa strumpor hade jag ett antal små "restnystan". Genom att väga de strumpor jag redan stickat och alla restnystan, kunde jag avgöra att jag hade nog garn kvar för att det skulle räcka till ytterligare en strumpa.
Superextra-tips för riktiga sticknördar:
Det här mönstret innehåller ett antal korta varv, t.ex. i början av hälkappan och slutet av kortvarven som förlänger hälkappan. I det fallet är det extra "snitsigt" att kunna sticka fram och tillbaks utan att vända arbetet. Man stickar alltså också de "aviga" varven från den räta sidan. Kanske är det här lättare när man är rätt ambidexter (dubbel-hänt) som jag är.
Men att sticka "rätsidigt" fram och tillbaks är tydligen en bra hjärnövning för alla oavsett, sånt som sägs hålla hjärnan i trim. 😉
https://www.youtube.com/watch?v=OuosqrqHEy0
Mönstret som helhet:
När jag (som självhushållare) stickar så är det aldrig så att jag stickar ett par strumpor av en typ av garn och sedan nästa par av något annat garn. Istället stickar jag upp ett parti garn, och det får bli så många strumpor det blir. Helst nånstans mellan 10-16 st, alltså 5-8 par. Det gör inte heller något om det blir en udda strumpa med, som här ovan då det räckte till 11 strumpor. För eftersom alla är lika så är dom också utbytbara med varandra.
Slutligen: snabbmönster till de två olika sockorna på bilden strax ovan.
Även om jag kan själva konstruktionen "i huvudet" så brukar jag ändå skriva upp ett par saker under tiden jag stickar första sockan av en omgång. Det är hur många maskor jag lägger upp i tån, hur många maskor jag ökar till innan jag börjar sticka fotdelen, hur många varv fotdelen består av, innan man börjar öka för hälkilen. Och hur många varv skaftet består av. Då har man dom siffrorna att kolla av kommande sockor mot på ett enkelt sätt.
Så i min lilla "stickbok" står:
Grå strumpor till Husbonden: 16, 60, 46, 57.
Mönstersocka, flerfärg: 16, 48, 39, 45.
Och här är ytterligare ett exempel, äldste sonen har störst fötter i familjen och dessa strumpor stickade jag av en upprepad tröja, tunt garn och tunna stickor. Så denna gång lade jag upp hela 24 maskor för tån. Då blir det ganska pilligt och knepigt att sticka dom där första varven. Å andra sidan är mönstret så bra för att när den lilla detaljen är klar så är det inget mer som är jobbigt!
Det totala mönstret för sonens strumpor blev: 24, 64, 42, 51.
. - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - . - .
Exempel på strumpor som andra stickat efter den här beskrivningen.
Här Barbro som först gjorde en "mönstersocka" för att gå igenom alla element i designen. Och sedan stickade ett par fina knallrosa sockor med kort skaft. På bilden ser man ena sockan på foten och den andra med hälen vänd mot kameran, så att konstruktionen syns tydligt. Barbro tyckte att sockorna var roliga att sticka och att hon för första gången började gilla att sticka från tån och upp.
Här har Elaine stickat ett par strumpor av handspunnet garn. Alltså precis sånt garn som gjorde att jag från början konstruerade det här mönstret! Fina sockor och Elaine tyckte beskrivningen var enkel att följa.
Och här Rose-Marie som skickat ett par fina strumpor i ganska tunt garn. Det här mönstret funkar alltså till alla varianter av garn och stickor!
Så här skriver hon om mönstret "Väldigt pedagogisk och enkel att följa. Inga "oklarheter" alls. God passform när man har lite högre vrist och bara två trådar att fästa när man var klar."
Och slutligen för denna gång Margareta som skickade de här sockorna. Här syns detaljerna i konstruktionen mycket tydligt!
