Per Jonssas spinnrockar

Per Jonssa-rockarna, unika Jämtländska spinnrockar
Har du en Per Jonssa-rock som inte visas på den här sidan?
Hör av dig!
Maila forsnashemman[snabel-a]gmail[punkt]com
Det jag vill ha till den här sidan, är en helbild, gärna mot enfärgad/neutral bakgrund och bild på spinnrockens nummer, som finns på 2 ställen. Skrivet med blyerts under brädan (blå), eller inhamrat på metallstaget som håller fast trampstickan mitt på hjulet. En bild på något av numren räcker.
-----------


Här samlar jag all information jag fått fram om de rockar som gjordes av rockmakaren Per Jonsson från Ottsjön i Föllinge. "Per Jonssa"-rockarna kallas ibland också för Jämtlandsrockar. Per Jonsson sägs ha varit väldigt produktiv och ska ha gjort ca 2200 rockar totalt. Han var verksam från sent 1800-tal och fram till strax efter 1930.
Min första Per Jonssa-rock, nummer 96.
Utseende och detaljer
Det som är karaktäristiskt för en Per Jonssa-rock är att den är ovanligt färgrikt målad. Det som är tydligast är det röda hjulet med knallgula ekrar (vi har bara hittat en enda rock med motsatta färger) och den blågröna brädan (bänken).
Det finns information om att Per Jonsson ansåg att det ska vara sju olika färger på en äkta Per Jonssa-rock, orange på navet, gult på ekrarna, rött hjul, vinge och basen på rockmor (skruvmodern). Ben, ståndare (ståndarmar) och systrar (vingstolpar) är en slags oxblodsfärg, dovt vinrött. Trampan och dess stag, trampstickan och ställskruven är svarta. Och själva bänken slutligen är allmogeblå med dekorativa ränder i mörkgrönt.

Vartefter vi i Spinngruppen på Facebook har hittat och dokumenterat fler och fler Per Jonssa-rockar så har vi dock upptäckt att han inte alls var så rigid när han färgsatte rockarna. Det röda hjulen, de gula ekrarna och den svarta trampan/ med trampstickan och nån variant av blått/grönt på brädan (bänken) finns (nästan) alltid, men flera detaljer på spinnrockarna ändras och tycks varit ganska flytande. Detaljer som skiljer sig är t.ex. att själva navet ibland är orange och ibland gult och vilken färg som använts på tvärstaget som håller systrarna.

En av medlemmarna i Spinnargruppen har en teori om att det kan vara så att den orange färgen är ett resultat av att han inte rengjorde färgen mellan han målade hjulet rött och ekrarna gula. Det finns någon rock med tecken på att färgen är lite strimmig och inte helt jämnt blandad som kan tyda på det. På min rock nr 96 är det dock en väldigt enhetlig orange färg och i och med att också tvärträet på rockmor (skruvmodern) har samma orange färg så verkar det troligt att han vid det laget (uppåt nummer 96) blandade eller köpte den orange färgen specifikt för de detaljerna.

Överlag verkar det som att färgen som används på navet nästan alltid också används på tvärträet. I de fallen dessa varit gula har alltså färgen orange i så fall helt saknats. Men det också finnas många undantag till de sätt Per Jonssa använde färgerna. På min rock nummer 67 är navet gult och tvärträet orange. Och på den spinnrock nummer 43 jag fotograferade på en lokal secondhand-affär så är både nav och tvärträ i samma gula färg, medan vingfästet är orange, fast det nästan alltid annars är rött.
Rock nr 43. Observera att nav, ekrar och tvärträ är samma gula färg. Systrarna (vingstolparna) är omgjorda i omålat trä och rockmor (skruvmodern) är lite ovanligt målad i en lejongul/ljusorange färg istället för den klassiska röda.
En annan sak som skiljer är att brädan(bänken) ibland är målad med ett helfärgad nedre mörkt skogsgrönt parti och ibland är den mörkgröna färgen mer delikat påmålad i flera tunna ränder ovanpå den allmogeblå basen. Det finns också något enstaka exempel med en helt annan färg, något lejongult eller möjligen den guldfärg som ibland används på detaljer (det verkar gälla främst tidiga exemplar), på undre delen av brädan (bänken).  Här är en bild där alla varianter av detta visas. Här ser man också tydligt flera av de variationer som Per Jonsson använde när han målade sina spinnrockar.
Bild från forumet alternativ.nu där en brittisk/dansk kvinna som heter Renee Darley från Rätan i Jämtland har publicerat den. Jag har ännu inte lyckats komma i kontakt med henne, men hoppas att det är OK att vi använder den här fina bilden när vi anger källa.
http://lh4.ggpht.com/_7xr0ZdcEczk/TGotKzuSbVI/AAAAAAAAEEY/h45A0-dR1n0/s640/IMG_1304.JPG
Renees fyra Jämtlandsrockar på bilden ovan visar tydligt att navet ibland var gult och ibland orange. Dessutom ser man att brädan(bänken) inte alltid var allmogeblå på övre delen utan ibland ljust grön, som på den bakre och främre. Man kan dessutom se att den bakersta spinnrocken har den där ovanliga lejongula, guldfärgade eller möjligen orange färgen på undre delen av brädan(bänken) som jag bara sett sett på denna och nummer XVI (16 med romerska siffror) som ägs av en kvinna i Uppsalatrakten "Brava" på Facebook.

Bilden visar att "Jonssa" också ändrar på den färg som används på ben, systrar (vingstolpar) och ståndarmar. På mina är den dovt röd och jag kallar den för "oxblodsröd" men på Renees bild ser man att de detaljerna har målats i en färg som är nästan lika klarröd som hjulet (den närmaste rocken på bilden ovan) men också i nyanser som nästan är svartbruna i tonen.

Unik detalj- mässingskloss som håller navaxeln
Per Jonssa-rockarna har också flera ovanliga konstruktionsdetaljer som nog är unika för den här typen av rockar, jag har då aldrig sett dem någon annanstans. Det gäller främst de mässingsklossar som håller fast hjulets axel. Den här lösningen gör att hjulet inte är avtagbart för att kunna fraktas lättare. Det är tyvärr en rätt jobbig lösning om man vill ha en rock som är lätt att transportera med bil. Det enda sättet att montera av hjulet är att låta ståndarna(ståndarmarna) hänga kvar på hjulet och ta bort dom från brädan(bänken). Det GÅR att göra, men känns inte så stabilt, utan som om man riskerar att förstöra hjulets konstruktion. En Per Jonssarock är alltså gjord för att stå på ett ställe, den är inte möjlig att transportera på något lätt sätt, till skillnad från många andra av de tidigare äldre rockmakarnas konstruktioner.
Just gällande den unika konstruktionen med mässingsklossen så använde Per Jonssa två olika modeller. De vanligaste är  en rektangulär horisontellt tvådelad konstruktion, som på den vänstra bilden ovan. Det finns också bågformade mässingsklossar som på nummer 6 på bilden här ovan, den typen av mässingskloss kan se lite olika ut, vi har hittat den i mer eller mindre kantiga former.

Det tycks inte finnas något system i hur han använde de olika klossmodellerna. Rock nummer 2 och 6 har bågformade klossar medan rock nummer 3 och 8 har rektangulära. Den rock med högst nummer som vi hittat bågformade mässingsklosar på är rock nummer 43.

Unik detalj- Numrering
Varje Per Jonssa -rock är numrerad. Man brukar alltid hitta ett nummer instansat i vevaxeln som är av metall, och samma nummer skrivet undertill på brädan(bänken) i blyerts och ibland också instansat på mässingsklossens ovansida.

För att vi ska vara helt säkra på vilken spinnrock det är, så vill vi därför ha foto på numreringen. Antingen på den blyertsmarkering som alltid finns undertill på bänken (den blågröna brädan) eller på det nummer som är instansat i metall-axeln som fäster trampstickan vid hjulaxeln. 
Helst båda, för vi har haft spinnrockar där människor misstolkat både det handskrivna och det stämplade. Läs t.ex. under spinnrock 91, som vi hade ett väldans bryderi med tills det inkom foton på numreringen. 
Ytterligare en unik sak med Per Jonssa-rockarna är att dom alltid är märkta med stans i vevaxelns metall. Dessutom står samma nummer också skrivet med blyerts under brädan. Vi vill gärna ha foto på båda, ibland är nämligen något av numren svårtolkade.

På en enda rock är numreringen helt unik, Nr 16(bilden längst till höger ovan). Numret på vevaxeln är instansat med romerska siffror (XVI) och den har även den arabiska (vanliga) siffran 16 inristat på själva mässingsblocket. Det är hittills den enda spinnrock vi hittat som har denna unika detalj.

Unik detalj- brämmnärkning med rockmakarens namn
Brännmärkningen med namnet på främre kortsidan av brädan förekommer på vissa, men långt ifrån alla spinnrockar. Stämpeln är antingen präntad fyra gånger, en i varje hörn står det P. Jonsson med bokstaven "N" felvänd (se bild ovan av nr 16) eller två gånger, som på rock nummer 26. Och en gång har vi hittat en med en helt annan typ av stämpel, på den här bilden av nr 12. 
Kanske finns det fler typer av brännmärkningar som vi ännu inte dokumenterat? Hur ser din Per Jonssa-rock ut?

Unik detalj- Målade med guldfärg
En del av spinnrockarna har detaljer på sig som är målade med guldfärg. Det tycks främst gälla de tidigare numren, och det finns spinnrockar med olika färgsättning som har guldfärgade detaljer.
Den mest karaktäristiska detaljen  är en liten krumelur-dekoration på den avfasning som finns på brädans (bänkens) bakre hörn.
Guldmålning på rock nr 8 ovan och nr 16 nedan.
Vidare brukar de bukiga svarvade partierna av ståndarmarna, benen och tvärträet vara guldmålade och ev. är också ibland översta rundeln på systrarna (vingstolparna) guldfärgade.



Översikt av numrerade rockar
Detta är en tidslinje över de rockar vi hittat och dokumenterat i nummerordning.
Rock nr 2
-ej nummerverifierad med bild
Nr 2 ägs av S H och finns i Ottsjön, Rönningen.
Rock nummer 2 verkar enligt denna bild ha nav och tvärträ i gult eller möjligen är färgen svagt orange av den typen av nyans som inte är helt jämnblandad orange färg utan visar att detta började  måla orange på dessa detaljer genom att genom att man blandade den röda och gula färgen.
Brädan (bänken) verkar ha den blågröna nyansen och inte den med ovanliga lövgröna. Det verkar också som att den undre delen är målad i ett helt färg av mörkt skogsgrönt och inte i de ränder man kan se senare.

Gällande de detaljer som målas i oxblodsrött är det inte riktigt tydligt om det är den mörkare eller den mer röda varianten som används, kanske blandade han också denna nyans själv under tidig produktion, om det nu är så att han också blandade den orange färgen själv?

Mässingsklossarna är av den bågformade modellen, Brädan verkar vara målad med ett helt skogsgrönt undre parti, alltså inte med gröna ränder. De detaljer som burkar målas i oxblodsrött verkar ha en mycket mörk nyans. Det går möjligen att skönja en svag guldmålning.

Rock nr 3
Rock Nr 3, Ägs av E.M och finns i Vålånger utanför Härnösand.
Rock nummer tre verkar mycket lik nummer 2, 6 och 8 förutom att den inte har några guldbemålade detaljer.
Rektangulära mässingsblock och siffran 3 på vevaxeln.


Rock nr 6
-ej nummerverifierad med bild
Rock nr 6. Finns hos M.F Gärdebyn, Rättvik.
Rock nummer 6 är mycket lik de övriga tidiga rockarna, 2, 3 och 8.
Den har också gulddetaljer liksom många av de tidigare rockarna har. Den har bågformade mässingsklossar.
En av systrarna (vingstolpar) är utbytt och omålad.

Rock nr 8
-ej nummerverifierad med bild
Rock nr 8. Finns hos M M, här ser man tydligt de guldmålade partierna på ben och ståndarmar.
Rock nummer 8 verkar i princip identisk med rock nummer 2, 3 och 6. Den verkar ha klossformade mässingshållare. Den tycks också vara i särdeles gott skick.

Rock nummer 10 
-ej nummerverifierad med bild
Rock nummer 8 verkar i princip identisk med rock nummer 2, 3 och 6. Möjligen saknar den den orange färgen på navet och tvärstag på rockmor systrarna. Om den lejongula/orange färgen har använts där är den antingen väldigt svag eller har av någon anledning bleknat/fallit av genom tidens gång. Se detaljbild på rock nummer 12.
Den tycks ha bågformade mässingsklossar.
Nr 10, såldes till någon i Rätan via Tradera i februari 2019.

Bilden visar en vanlig skada på dessa spinnrockar. Systrarnas svarvade detaljer är väldigt tunna och ofta kantstötta. 


Rocken verkar rätt sliten. Både brädan och skruven framtill har väldigt färgnötta partier. Den har de klassiska guldmålningarna, inklusive "krumelurerna" baktill på brädan. Se foto nedan.
Gulddekoration baktill på brädan. 

Rock nummer 12
Liknar de tidigare. Klassisk färgsättning, gulddetaljer, bågformade klossar. En ganska charmig detalj är slitaget. Det syns tydligt att någon med voluminös klädsel (kjol kanske?) har trampat upp och ner i timtal, så länge att den blå och gröna färgen på plankan slitits bort, precis där kjolen passerat på sina milatal av kvinnligt arbete. 
Rocken finns hos A-K S i Krokom (?)

Här är numret på axeln. Här syns också att Per jonssa målade på den orange färgen på navet ovanpå den gula. Vilket kan vara förklaringen på att en del rockar verkar ha helgula nav. Men kanske är det bara den orange färgen som flagat och fallit av? 

Rock nummer 14
En unik rock när det kommer till färgsättning (som liknar nr 16 som följer, men har omvända färger på hjul och ekrar). 
Nummer 14 finns hos Daniel Karlsson i Föllinge. 

Den har samma urfilade klosskonstruktion som nummer 16, vilket hittills är unikt för de två rockarna, då alla andra har rektangulära klossar. 
Har också numer 14 stansat, till skillnad från nummer 16 som är numrerad med romerska siffror, IXVI. Den har också 14 skrivet med blyerts under brädan. 
Gulddekorationerna är av det vanliga slaget, kring runda utstickande detaljer på systrarna och rockmor. Och på de avfasade hörnen på brädan. Där liknar denna rock både den andra grön/ockra-färgade, nummer 16 (IXVI) och många av de med traditionell färgsättning.


Rock nummer 16 (IXVI) och nr 21
Rock nr 16 och 21. Finns hos Brava. Har ser man tydligt den guldmålade detaljen på tvärträt och även ovansidan av systrarna (vingstolparna) samt övre fasen av rockmor (skruvmodern) på rock nr 21.
Denna rock som också har nummer 16 är unik bland de rockar vi hittat åt, inte bara gällande färgsättning utan i flera av detaljerna också. Numret på vevaxeln är stansat med romerska siffror (IXVI), den är dessutom stansad på mässingsblocken, men där med nummer 16, vilket också som vanligt är skriver med blyerts under brädan (bordet). Värt att notera är att IXVI inte är 16 på romerska, så antingen kunde inte Per Jonssa sina romerska siffror eller så ville han göra den här märkningen av någon annan orsak.

Vidare är brädan framtill märkt med en stämpel,  "P. Jonsson". Fyra gånger. Även färgsättningen tycks vara unik, oxblodsfärgen har använts både till rockmor (skruvmodern) och navet, två detaljer som vanligen inte brukar ha den färgen. Vingen är inte heller röd som den vanligen är utan gul. Färgsättningen med ljusgrönt och gul/god på själva bordet tycks dock nr 16 ha gemensamt med åtminstone en rock till, den längst till vänster på bilden av Renees 4 rockar, se bild nästan högst upp i inlägget. Eftersom det redan finns en rock nummer 16 av "klassiskt" Jonssa-snitt, så kan vi anta att han eventuellt gjorde en hel serie med denna ovanligare färgsättning som han numrerade från 1 och uppåt men med romerska siffror.

Rock nr 21-
-ej nummerverifierad med bild (se samma bild ovan) tycks vara en relativt normal tidig Per Jonssarock, med guldmålningar och gult nav.
Båda dessa rockar har de bågformade mässingsklossarna.

Rock nr 23
Denna köptes av nuvarande ägaren i dec. 1988 på en auktion i Mattmar, Jämtland av en äldre släkting för 300 kr. Nummer 23 står instansat på vevaxeln och skrivet under brädan med blyerts. Det tycks inte finnas några spår av guldbrodyr. Mittnavet är inte riktigt orange men inte heller samma gula färg som ekrarna, utan en mörkare gul.
Helhetsbild nr 23, denna rock bor hos L. K i Östersund, Jämtland.
Rektangulära mässingsblock.
Inte orange nav, men kanske något mer lejongult än samma färg som ekrarna? 



Rock nr 25
-ej nummerverifierad med bild
Nr 25 fanns tidigare hos en dam i Ramseletrakten, numer troligen spinnrocksmuseet i Tväråbäck.
Det är en klassisk rock med gult nav och tvärträ, gulddetaljer och bågformade mässingsklossar.

Rock nr 26
Denna rock upptäcktes av en jämtländsk kvinna, på en loppis i Östersund år 2019. Den har en klassisk färgsättning, med gulddetaljer och bågformade mässingsklossar. 
Trampstickan tycks ha lagats, och den är väldigt välanvänd, trampans bas är bågformad av nötning. Men annars verkar den vara i gott skick. 
Vi vet alltså inte vad som hände med denna spinnrock, om den köptes från loppisen i Östersund. Nuvarande ägare får gärna höra av sig! 

Rock nr 34
34'an finns hos M. Trense som bor i Knivsta. Hon köpte den på blocket 2019 av en person i Tönnebrotrakten. Det är intressant att se hur dessa spinnrockar från Strömsunds kommun, mest norrut i Jämtland, har vandrat runt vida kring. 
Rocken har en av de klassiska färgsättningarna. Den ser lite använd ut och har väldigt klara färger, så troligen har den stått mörkt och skyddat under sitt långa liv. 
Rocken har inga gulddekorationer och en rektangulär kloss. 


Rock nr 43
Nr 43 fotograferade jag på en lokal Second Hand här i Vilhelmina
43an har den ovanliga egenheten att rockmor (skruvmodern) är lejongul, inte samma klara gula som ekrarna och tvärträet, utan något dovare. Den har en slags rödare skugga av en målning alldeles under tvärstaget som håller systrarna, en detalj som den delar med nummer 59 nedan men som inte finns hos nummer 57.

Vidare är hela vingen, snällan (spolen) och systrarna (vingstolparna) utbytta. Man kan också påpeka att mässingsklossarna är av den böjda modellen som vi tror ev, användes innan de klossformade, trots att numret (43) är relativt sent.
Lejongul rockmor. Bågformat mässingsfäste.
Rock nr 54

Rock nr 57
Nummer 57 har gult nav, röd bas till rockmor (vingdonet) och oxblodsfärgade detaljer, benen, systrarna och stagen till hjulet. Guldmålning på delar av de svarvade detaljerna, men ingen "guldkrumelur" på bakre delen av brädan, i avfasningen.
Nr 57 finns i Hammerdal hos en äldre kvinna som härstammar från Ottsjön. 

Gult nav, fyrkantiga mässingsklossar och nummer 57 stämplat på vevaxeln.

Även 57 skrivet med blyerts under brädan, som vanligt. 


Rock nr 59
Nr 59. Ägd av K. C i Jämtland.
Rektangulärt mässingsblock. 
Målade gulddetaljer. 


Tycks ha samma färgställning som den som Nr 43. Gult nav och tvärträ, medan rockmor (skruvmodern) verkar mörkare, mer som orange. Precis som nr 43 och 57 verkar också de detaljer som ofta målas i oxblodsrött vara väldigt mörka på dessa två rockar, nästan svarta.

Rock nr 60
Rock 60  är nyinköpt för ynka 100 kr på loppis i Östersund (år 2018). Vilket fynd! Den liknar rocken före (nr 59) och följande rock nummer 67 i det att den har gult nav på hjulen och orange tvärträ för systrarna. Den har inga målade gulddetaljer.
Mässingsklossarna är rektangulära.

Rock nr 67
Nr 67, en av mina egna, finns i Vilhelmina
Rock 67 är en ganska typiskt färgsatt rock, möjligen något udda att navet är gult medan tvärträet är orange. Brädan (bänken) har ett helt fält av mörkt grönt nertill, inte målade ränder. Mässingsklossarna är av den rektangulära modellen

Rock nr 90
Nr 90. Ägd av I. Ö i Skövde.
Nummer 90 är exakt lik nummer 67 med gult nav men orange tvärträ och riktigt oxblodsröda ben och ståndarmar. Rektangulära mässingsklossar av den senare modellen, inga gulddetaljer.

Helt unikt är dock att den har ett linfäste i blått. Själva kammen i regnsbågsfärg är tillagd av nuvarande ägaren Frågor? Är hålet ditborrat i efterhand? Finns det andra Per Jonssa rockar med hål för linföste? Är linfästet gammalt. Det har inte riktigt samma karaktäristik på svarvningen som Per Jonssas hantverk, så troligen är det senare?

Rock nummer 91
Denna rock är en standardmässig P Jonssarock med orange nav och tvärstag, gulddekorationer och mörkt oxblodsfärgade ben och ståndare. Fyrkantiga mässingsklossar. Monogram och årtal 1920 på brädan, troligen ditmålat i efterhand. Extra spännande att denna rock har hela tre snällor (spolar) det är nog enda gången vi hittat en rock med mer än en snälla.
Nr 91 finns hos I.F i Duved, inköpt på Pingstkyrkans loppis i Östersund feb19.

Fyrkantiga mässingsklossar.
Nummer 91 är lite extra intressant för att den visar varför vi alltid vill ha foton på båda numreringarna. När flertalet personer sett den till salu på loppisen i Östersund så var dom helt säkra på att den var numrerat till antingen 16 eller 13.

När vi fick ett mail från den nya ägaren (Tack för att du hörde av dig) och hon skickade in bilder på båda numreringarna (dom finns alltid stämplade på vevaxeln i metall till hjulet och skrivna i blyerts under brädan) så var det tydligt att denna rock var nummer 91.
För oss som känner till P Jonssas stämplar och handstil är det här helt tydligt nummer 91!
Men det hade alltså rapporterats till oss som både nummer 16 och 13, dock inte en enda gång som nummer 91.

Därför vill vi alltså alltid att man tar kort på åtminstone det stämplade numret på vevaxeln i metall, men gärna också på den handskrivna numret i blyerts under brädan, alltså den grön/blå stora fyrkanten som allt är monterat på.


Rock nummer 92
-ej nummerverifierad med bild

En klassisk Per Jonssarock, gult nav och orange tvärstag till systrarna. Inga gulddetaljer. Rektangulära mässingsklossar.
Rock 92 finns hos G. Paulsson i Föllinge



Rock nr 96
Nr 96, min egen rock, finns i Vilhelmina.
En rock av den mest klassiska färgsättningen med 7 olika färger som skulle målas på vissa detaljer. Mässingsklossarna är rektangulära till formen.

Rock nr 98
-ej nummerverifierad med bild

Nr 98, fotat av M M (vart?) ev i östersundstrakten.
Nr 98 är fotad på en secondhandaffär, vi vet alltså inte vart den hamnat. Den har rektangulär form på mässingsblocken och har mestadels en klassisk färgsättning, men navet är knallrött, och likaså vingen. Det verkar som det är en annan röd färg än på hjulet och rockmor (skruvmodern). Det kan vara så att dessa röda detaljer är en senare "renoverings-målning".

Rock nr 100
Den första tresiffriga Per Jonnsas-rock vi fått in i samlingen. Den köptes av nuvarande ägaren på en loppis i Umeå ca är 2014. 
Nr 100, finns hos K.W i en ort strax söder om Mälaren.
Den har den mest klassiska färgsättnignen med sju färger på olika delar av spinnrocken. Denna som många andra visar tecken på att den röda färgen har tappat lyster med tiden och nu snarast är hallonröd än den knallröda ursprungliga varianten som Per Jonssa tycks ha målat med från början. 
Inte alla spinnrockar har den här "urblekta" nyansen, så troligen bytte Per Jonssa färgblandning till den röda färgen under sin produktion. Den här rocken har också målade gulddekorationer, vilket aktualiserar frågan från en av våra mer pålästa spinnerskor om PJonssa återanvände alla nummer efter 100, för gulddekorationerna har vanligen inte förekommit på de högre numren (ingen efter nr 59 som vi hittat). Men återkommer alltså på nummer 100? Värt att fundera över.
På vanligt vis är den stämplad med siffran 100 både på vevaxeln och skrivet med blyerts undertill på brädan.
Ett nyare tillskott är en dekormålning ovanpå brädan som lyder "Marit 4/11 192?". Målningen är tyvärr ganska sliten. Funderingar är att det kan vara en senare dekor för att ge bort spinnrocken till en bemärkelsedag. Slitningen kan vara ett första försök att ta bort all den målningen för att måla om spinnrocken.
I övrigt har spinnrock nr 100 rektangulära mässingsklossar för att hålla hjulaxlarna, och det finns en svagt orange ton i navet och ståndarna, systrarna. Den verkar överlag vara i gott skick.

Rock nr 102
En spinnrock med normal färgsättning och relativt lite slitage. Man kan konstatera att hållaren till modern är orange medan både tvärstaget till systrarna och hjulnavet verkar vara samma gula färg som ekrarna. 
102 finns hos A N i Bäcken Offerdal

Mässingsklossarna är rektangulära,



Övriga dokumenterade rockar
Vi har också fått tag på en bild av en rock som vi inte vet så mycket mer om, fotograferad på auktioner.


Har du en Per Jonssa-rock? Hjälp oss komplettera arkivet!
Hör gärna av dig och fota minst två bilder. Först en helbild, helst mot enfärgad/neutral bakgrund och sen en bild på vilket nummer din spinrock har. Numret står skrivet med blyerts undertill och finns också stämplat på metallstaget som håller fast trampstickan mot mitten av hjulet. Ta också gärna foton av särskilda detaljer, t,ex dekorationsmålningar eller lagningar/skador.

Vi uppskattar också att du berättar hur mässingsklossarna ser ut på just din spinnrock, om det inte syns tydligt på bilderna, om den har några detaljer som är målade med guldfärg och om den blivit lagad på något sätt.


Tillverkning och övrig historik
Här är en del bilder från gammalt tillbaks där man kan se Per Jonnsa själv.

Bild från utkörning av spinnrockar. Det är väl värt att notera att redan på tidigt 1900-tal så har även hemproduktionen nått näst intill industriell karaktär. På det här hästsläpet finns minst 19 spinnrockar på väg mot någon stormarknad. Husbonden/slöjdaren redo för en lång och kall färd i sin varma hundpäls. De fina och värdefulla spinnrockarna kommer med all säkerhet läggas över med någon presenning som nogsamt binds om alldeles efter kortet har tagits.
Bilden donerades av Torsten Isven i Ottsjö till facebookgruppen "Vi som gillar skog"
Här en bild av själva "industri-lokalen" . Den utgjordes av halva boningshuset som är ett av husen på bilden ovan, enligt Pia Blomberg som publicerade denna bild på Facebookgruppen "Vi som gillar skog". Hon berättar att Rockmakare Per Jonsson levde mellan 1871 och 1933, 62 år gammal. Detta är alltså en ganska sen bild från 1930, man ser att "Per Jonssa" är till åren kommen och bilden är också stolt kommenterad med "nr 2000!"
Per Jonssa, till vänster, håller på att färglägga sin 2000-ende spinnrock, år 1930. https://jlm.kulturhotell.se/objects/c60-155358/
Spinnrocksmakaren kallades också "Pe Jonsa" eller "Spinnrocks-Pelle", enligt samma Pia som donerade och kommenterade bilden ovan när dom sitter och målar. På bilden nedan, tagen betydligt tidigare under tidigt 1900-tal sitter Spinnrocks-Pelle och svarvar, utomhus. Svarven drivs av vattnet från Libäcken. Av fotovinkeln går det att se att detta inte är särskilt långt från sjöstranden.
Vad fick vi mer veta om Per Jonssa-rockarna genom Facebook-inläggen? Jo, priserna. Från början tog han 12 kr per spinnrock med med tiden gick de upp till 30kr st i pris. Vid något tillfälle, har priset motsvarat 2 månadslöner. För vilken yrkesgrupp eller under vilken tidsera går inte att utröna från denna bild av en artikel från en okänd tidskrift som publicerats av K. C i förlängningen av Facebookgruppen "Vi som gillar skog". Kontakt med K.C har upprättats och förhoppningsvis kommer mer info om artikeln och hennes fina jämtlandsrock att kunna läggas till i den här artikeln.
Spinnrocken på bilden är nummer 59, tydligt exempel på gult nav och tvärträ men orange rockmor (skruvmoder). 
Spinnrockens delar
Här är en bild som visar alla delarna på en spinnrock för att man tydligt ska kunna se vilka delar jag anger i blogginlägget. Jag använder de ord jag lärt mig här i Norra Ångermanland/Södra Lappland (Vilhelmina-mål) men i de fall dessa termer inte stämmer med den här teckningen så skriver jag också in en motsvarande term från den här bilden inom parentes efter mitt regionala begrepp.
Bild lånad från den utmärkta sidan "Lär dig spinna": https://sites.google.com/site/lardigspinna/rukit