Alltså 5 och ett halvt par. Det kommer räcka ett bra tag med lite stoppning omsänder.
Jag har konstruerat mönstret själv alltså. Det är uppbyggt utifrån funktion, inte "estetik". Eller jag tycker ju de är snygga. Funktionen ger formen och i mina ögon är det också det enda vackra, för allt annat är onödigt och överdrivet lyx. "Fluff", brukar jag kalla det, det där prålet. 😉
Nej, våra strumpor och sockor har vi höga krav på. Dom måste vara i mestadels ull/mohair, naturfibrer som håller fötter både varma och känns torra även vid ganska våta förhållanden. Det gör ull.
Och dom måste ha extremt god passform, hälen får inte hasa ner under långa, tunga arbetsdagar i stövlar och kängor.
Det som gör att jag dessutom utvecklat det här mönstret speciellt är att jag vill att själva trampdynan och hälen ska vara särskilt lättstoppade, så hälen är gjord utan upplockade maskor och med maximalt antal obrutna, löpande maskrader.
Dom måste stickas från tårna och upp. Då blir det lättast att bedöma längden på foten även när jag använder mitt egna handspunna garn.
Slutligen är det ganska viktigt för mig att de är relativt snabbstickade. Där handlar det om uppläggningsteknik, avmaskning samt hur hälkilen och -kappan är konstruerad. 👍
En annan fördel att hålla sig till det här enkla grundmönstret är också att jag lätt kan räkna ut skillnader i antal maskor för olika garner utan problem, och att jag (vid det här laget) kan mönstret helt utantill. 😁
