Kåta-holk till fåglarna.

Vi älskar ju våra Lappländska småfåglar här på Forsnäs Hemman. 💗 När vi fick ärva de här markerna för ett decennium sedan så kom de "färdiga" med en ENORM mängd holkar som tidigare ägaren Erland och hans barnbarn hade snickrat ihop och satt upp.👍

Och vi har fortsatt i samma tradition. Minst 10-15 holkar av olika slag sätter vi upp varje år. Vi har även hälsat på Erlands & Sigrids dotter Ewa som nu bor utanför Umeå i Vännäsby och sett hur hon och hennes man satt upp tornfalksholkar, så nu har vi satt upp 2 stycken såna holkar även på våra marken.👌
Den här gången är det en vanlig holk för småfåglar, eller en "tit-holk" som vi kallar dom här i Lappland. Men husbonden blev lite kreativ och gjorde just den här holken i form av en kåta. 😊

Vart ska vi sätta upp den? Alldeles nedanför Forsnäs Grillkåta såklart! 

Matchar bra! 😉

Kokar tjärtvål

Ja, vi har slut på tjärtvål. Inte i badrumsskåpet men på webbutiken. 😁 Så jag passar på att koka lite nytt nu innan påsksemestern. Då kan jag skära upp tvålen imorgon innan vi åker och den kommer torkat tillräckligt för att kunna sälja den när vi kommer hem veckan efter. 👍

Vi har sån tur att vi kan få tag på ganska "lokal" tjära till vår tjärtvål. Äkta jättefin dalbränd tjära från Norrbotten. Den säljs dessutom av ett underbart företag som ligger i en by utanför Piteå, där också en del av mina tidigare Lappgetter har ett nytt hem.💗

Nästa gång jag åker och hälsar på dom så tänker jag köpa med mig en hel dunk hem. I och för sig går det inte så mycket tjära till tvålarna, ca 8% har jag i, men tjära håller också länge och tjärbränning är en utdöende konst, vem vet när jag nästa gång får tag på sån ljuvlig tjära. Men nästa gång kanske vi tagit ytterligare ett steg i vår självförsörjning och lärt oss bränna egen tjära. Vi har i alla fall ett par fina tjärstubbar på lager. 😊

Här är webshopens tjärtvål, snart i lager igen: https://forsnashemman.se/tval

Ny knopp på kastrullocket.

Dags för ett inlägg om att Lappa & Laga igen. Knoppen på lock går så ofta sönder, medan själva kastrullocket håller bra. Men det är otroligt lätt att fixa till just detta! Vi har gjort ett tidigare inlägg där jag använde allt från gamla dörrhandtag till en trådrulle som nya knoppar.
När Husbonden fixar locket så blir det dock lite mer stilfullt, en vackert snidad ny knopp i rönnträ. Mycket fint!

Här är en bild från det tidigare inlägget. Det är alltså skrivet redan 2013 och locket med trådrulle-knoppen håller än och vi använder kastrullen nästintill varje dag. Så det lönar sig verkligen att laga en del saker!

Här är länken till det tidigare blogginlägget om att laga kastrullock.  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/11/locket-pa-laga-kastrullock.html

Laga kontorsstolen.

Dags för ett till inlägg om när vi lappar och lagar här på Forsnäs Hemman. Denna gång är det yngste sonen som ville ha en bekvämare stol till datorn. Vi hade en gammal och väldigt skön kontorsstol i lager. MEN det märktes att stolen är skön, för den har nog passerat varenda släkting innan den hamnat i lager, och sitsen var lite sliten, tyget var helt sönderrivet. Men stoppningen var helt OK och resten av stolen i gott skick. 😁

Rätt så trasig, men fin och fullt användbar när sonen lagat den.

Så vi skulle laga, eller rättare sagt sonen fick laga själv, det var ju han som ville ha en ny stol! 😉Inga problem, han har tagit "symaskins-körkort" på syslöjden och tillsammans gjorde vi en plan. Vi hade en stuv av ett riktigt kraftigt möbeltyg i färger som matchade stolen och av det skulle sonen få göra ett överdrag med en dragsko undertill för att spänna åt tyget och få allt att sitta fast bra. 👍

Det färdigsydda överdraget.

Sonen kunde själva rita mönster genom att rita av formen på sätet och sy dit en kantremsa som var lite bredare än höjden på sätet. Sen sy en kanal längst ner och i med ett gammalt skosnöre. Klart!

Sonen vid symaskinen. Här på Hemmanet får man ibland laga sakerna innan man ens får sakerna!

Väldigt enkelt och fantastiskt bra resultat. Och sonen är så nöjd med sin nya sköna datorstol. Kanske lite extra nöjd och stolt eftersom det på ett sätt blivit "hans alldeles egna". 💗

Stoppa sockorna!

Den här tiden på året blir det en hel del Lappa och Laga-arbeten. Och självklart är detta också den period när sockorna stoppas!😊

Jag känner mig rent av RIK när jag kan gå ner i garnförrådet i källaren och ta fram nystan efter nystan av perfekt stoppgarn, som jag själv spunnit från ull jag själv tvättat och kardat för att stoppa mina fina sockor som jag likaså gjort från grunden, från får till stickning.💗

Andra inlägg om sockor och att stoppa:
Från Bock till Sock- riktiga Raggsockor:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/07/fran-bock-till-sock-riktiga-raggsockor.html

Nya sockgarnet: http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2016/03/nya-sockgarnet.html

Laga slickepottar

Tvålkokning går hårt åt mina slickepottar. Skaften på två av dom har gått av i höst. Men ett slickepottskaft är ju egentligen bara en pinne, så jag bad Husbonden att se om han kunde laga.

Och två små restbitar av rönnträ senare så är slickepottarna både användbara igen, och betydligt vackrare än tidigare!

Ett tidigare inlägg om när Husbonden lagat ett köksredskap (en potatisskalare) genom att byta ut plast mot trä:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/07/laga-och-plastbanta.html

Och här hela vår bloggserie om att lappa&laga.
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa&laga

Lappa jeansen för hand med japansk teknik

Äldste sonen har slitit ut bakfickan på favoritjeansen, och denna gång går det inte att laga med maskin, om man vill att fickan ska gå att använda också framöver.

Så jag drog ut ett annat knep ur erfarenhetsbanken. Att sy fast lagningslappar för hand med enkla upp-och ner-stygn. En väl synlig lagning, men numer kan man kalla den här tekniken för hantverk, eller kanske rent av konst. 👍I Japan har man nämligen upphöjt enkel lappning till uppskattad konstart och kallar den här lagningstekningen för sashiko. Om man inte bryr sig om alla specifika smådeteljer och regler som japanerna (på typiskt japanskt sätt) satt upp för sachiko-tekniken ska få kallas "konst" så är det helt enkelt lappning som väver fast laglapparna mot det trasiga plagget med små vanliga stygn.

Jag lyckades väl inte åstadkomma något äkta konstverk på sonens byxrumpa dock, men är ändå nöjd att favoritjeansen går att använda ett tag till.😀Och att han gillar sina jeans så mycket att han är helt OK med lite lagningar både här och där. Heja favorit-jeansen! 💗
Numer är det totalt 4 lagningar på baksidan av dessa jeans. Tre är gjorda i sachiko-tekniken och en är gjord i den teknik som jag skrivit om tidigare, på maskin; http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html

Här är hela vår blogg-serie om att Lappa & Laga.  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa%20%26%20laga

Första sländan

Jag fick en fråga nyss, hur kan det komma sig att jag har 36 års erfarenhet att spinna när jag är 45 år gammal? Svaret syns här på bilden.

När jag var 9 år fick jag en slända i present av min morbror, en extremt begåvad träsvarvare. Lite ull fick jag med i paketet. Jag hade ingen aning om hur man spann och ingen levande människa som visste i min närhet, så jag lärde mig själv.
Jag undrar om jag är den enda levande människa som lärt sig som jag gjorde, precis som ett naturbarn. Hur fibrer dras ut, hur dom låser varandra med tvist och hur man kan få dom att fluffa upp igen  och balansera, genom att tvinna ihop två eller flera enskilda trådar.
Det var magiskt för mig. Jag slutade aldrig spinna på den här sländan under de närmaste 15 åren. När jag var 22 år fick jag chans att klippa en bekants får (hade aldrig hållit en fårklippningsmaskin förr) och med hjälp av ett par gamla kardor jag fått tag på (och kunskap hur man kunde karda från scouterna som lärde mig tova) så lyckades jag skapa en hel kofta.

Från jag var 26 år tills 31 års-åldern var det "karriär" och senare barn som gällde. Spinnandet hamnade på sidan. Men vid 31 års ålder, när jag fått sonen så hände det sig så att jag fick reda på att det skulle vara en kurs i spinnrocks-spånad här i Vilhelmina. Jag var helt tagen; tänk att det fanns andra som kunde spinna, och man kunde fortfarande använda spinnrockar att spinna med också nu i den moderna tiden! 😲
De 10 kurstillfällena var de längsta stunderna jag var från min lille son. Det var jobbigt känslomässigt, men kursen var så givande! 💗
Och jag träffade min "ullmentor" Monica, som kunde allt om ull och om att spinna. Hon och maken hade också avlat sina får för att få den allra bästa ullen från 60-talet och framåt. Och jag har aldrig till denna dag hittat bättre ull än deras. 👍

Under den kursen var jag helt upptagen vid själva tanken på att det fanns nån annan som kunde de här uråldriga hantverket. Och även då, där i internets början så hittade jag en modern spinnrock att köpa. Jag var i och för sig tvungen att beställa den från precis andra sidan världen (Nya Zeeland)  men jag fick hem den, ända hit till Lappland i gott skick och kunde inte tro på hur tursam jag var när jag kunde spinna miltals (hittills ca 16 mil) på min Elizabeth Ashford. 😁

Tio år senare fick jag nästa chockerande upplevelse. Vid det laget hade jag spunnit hundratals kilo av ull och andra fibrer och även startat upp en hobbyverksamhet att spinna garn av hundhår. Sen gick jag in på Facebook. Och insåg att det var inne att spinna garn, det var en hobby, som växte. Lavinartat!?!?!? Så otroligt fantastiskt. Första spinnträffen jag åkte till var hos Kia på Forsbacka Ull, och bara att få sitta där med nästan 10 andra damer som kunde spinna och älskade att spinna. Det var en helt otroligt upplevelse, kanske svår att förstå för någon som mestadels spunnit helt ensam i 20 år och som trott sig vara nästan ensam om att utföra detta hantverk. troligen bland de första hantverksmässiga tekniker som någonsin mänskligheten utvecklat.💗
Jag älskar fortfarande att spinna och spinner ofta flera timmar per dag. För mig är det själva grunden i tillvaron och jag älskar Gandhis inställning och insikter om spånad som en mänsklig grundförutsättning.

"The music of the spinning wheel will be as balm to your soul". 
-Gandhi

Höstens tvålkokning

Vartefter skördetiden går mot sitt slut börjar en annan hektiskt tid på Forsnäs Hemman. Slakten och därmed tvålkokningen. Dom hör intimt samman, i och med att vi kokar äkta tvål, på äkta fett.

Skivar upp tjärtvålen

De flesta tvålar som nuförtiden marknadsförs som "miljövänliga" / hantverksmässiga är gjorda på växtoljor, och är egentligen inte alls särskilt miljövänliga. Våra tvålar görs på samma sätt som våra nybyggarförfäder gjorde tvål, på djurfett från naturbetesdjur. Dessa tvålar är mycket bättre, inte bara för miljön, utan också för vår hud.

Vi har ännu inte helt fyllt i tvålsortimentet i vår webshop, en del av tvålsorterna har jag inte fått kokat än, men dom kommer snart!  Redan nu har vi ändå fyllt på med både Getmjölk & Grädde, Mjölk & Honung och här vår Tjärtvål.
https://forsnashemman.se/tval

Ställer ut på Fiberfestivalen 2017

Här är en bild av mig igår, när jag stod som utställare på FiberFestivalen 2017 i Vännäsby.

Det var Jättekul! 😀
Och i år hade jag med mig massor av Husbonens "Spinneri-snickeri" som jag brukar kalla hans vackra alster. 👍 Allt från nystmaskiner och vår kardbräda (Blendning Board) till sländorna av alla olika modeller. 👌Turkiska sländor i olika storlekar och alla möjliga träslag, de stödda sländorna och även Tahklisländor, Navajo-sländan och numer också den minimala turkiska sländan som bara väger max 3 gram. En pytteliten, men alldeles riktig slända som också kan bäras som ett örhänge!

Framförallt får vi ju chans att träffas. 😊Alla vi härliga människor (mestadels kvinnor) med fiber-fantastiskt intresse! 💗
Så kul!
Tack för den här tiden! (Detta var nog den sista fiberfestivalen som hölls).

Förbereder inför Fiberfestivalen!

Köksbordet är fullpackat av sländor och spinntillbehör. Jag förbereder inför Fiberfestivalen i helgen.
Det här är det evenemang jag ser fram mot allra mest varje år.😊

Det är alltid kul att få visa upp Husbondens fina spinneri-snickeri! 👍 Men allra roligast är att veta att jag får träffa så många härliga vänner och kvinnor på lördag! 💗Fiberfestivalen hålls för 10nde och sista året i Vännäsby, utanför Umeå.

Laga svampkorgen

Jag älskar svampkorgar av den här modellen.💗Flätade i träspån av helt rakvuxen tall. Dom är ofta otroligt underprissatta på second hand, men en del av dom är ju också åtgångna. Den här har jag haft i 2 år, men handtaget splittrades och nu gav det slutligen upp.

 Men med Husbondens kompetens så gick det ju att fixa. Han splintade en ny tjockare tallspåna och basade den ovanför värmargrytan. Sen formade han den genom att böja den runt en stor kastrull och fästa med tvingar tills den stelnat.

Slutligen använde han häftpistol för att fästa det nya handtaget. Jag är supernöjd och kan nog använda min fina svampkorg minst 2 år till, sen har jag ju 20 andra på lager. 😉 För jag köper varenda en jag får tag på via second hand. Dom kostar så lite. Och vi har så mycket lagerutrymme här på Forsnäs Hemman, men för den skull slutar vi aldrig att lappa och laga. 👍

Här våra tidigare inlägg om att lappa och laga:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/search/label/Lappa&laga

Laga och plastbanta

Här är två exempel på när Husbonden har lagat eller nytillverkat moderna saker i trä, som annars skulle slängts eller som ursprungligen var tillverkade i plast.

Här är en vanlig potatisskalare. Den hade ett handtag av nån form av mjuk plast som ganska snart blev äckligt klibbig och smetade av sig på händer, kläder och omgivning. Man kan bara tänka sig hur miljövidrig den var. Själva skalaren, bladet var däremot av högsta kvalitet och knappt slitet. Så; slänga eller laga?
Med ett nytt handtag i rönnträ inoljad med linolja så kommer skalaren räcka många år till, mycket längre än det dåliga plasthandtaget räckte. 👍

Och här en äppelstomp, eller man kan kanske kalla den "nerpetare" till en hushållsmaskin. Originalet var i plast men damen höll på att plastbanta och ville hellre ha en i rent, äkta trä. 😇 Husbonden svarvade en ersättning i lappländskt, hårt björkträ av bästa kvalitet. Det enda han behövde som förlaga var fotot på bilden och måtten på hur lång och bred stompen var nertill. Snabbt och enkelt var en ersättning i trä tillverkad och skickades med vanlig post.

Just nu står några vackra gamla sparkar av äkta Lappländsk kvalitet på tur att renoveras. Dom har några spruckna spjälor på sätet, men kommer säkert kunna bli i toppskick igen med lite insatser. 💗
Och Husbonden tar emot alla former av lagningar och nytillverkningar i trä.
Så hör av er!

Brädor till Bastu

Husbonden lassar på en liten hög brädor tillsammans med en nöjd kund. De ska bli till en bastu.

I bakgrunden syns Husbondens såghus nästan färdigbyggt. Alldeles upp mot nocken fick vi vänta med att spika på bakorna, för det var ett svalbo där och vi ville inte störa. Men nu har svalungarna flugit ut, så snart blir Såghuset helt klart!

Husbonden tar gärna på sig mindre sågjobb. Han kan också hyvla och sponta, svarva, samt göra en del andra träarbeten (här t.ex. åror). Vi finns några kilometer söder om Vilhelmina längs E45. Där hittar man en rödgul skylt som det står "Forsnäs 1" och längs den vägen ligger Forsnäs Hemman. Kontakta oss på email forsnashemman(insätt snabelA här)gmail.com. Eller på Facebook: https://www.facebook.com/aj.eriksson.10

Skärbräda med personlig inskription

En bröllopsgåva som Husbonden snidade till för nån månad sedan. Den lyckliga paret är numer gifta så vi kan lägga ut den här bilden utan riska att förstöra överraskningen. Vi önskar dom ett långt och lyckligt liv!

Det är en av Husbondens skärbrädor av modell "Limpa" som han dessutom gjort en personlig inskription och färgat in med sälgbarks-extrakt. Självklart har också skärbrädan vår egen bärnnstämpel som visar att träet kommer från och brädan är gjort på Forsnäs Hemman.
Skärbrädan gör att hitta här:
forsnashemman.tictail.com/product/skärbräda-limpa
Och personliga karvsnitt går att beställa här:
forsnashemman.tictail.com/product/skärbräda-personlig-inskription

Dom flesta väljer en tjock stavlimmad bräda att få en personlig inskription på:
Då hamnar inskriptionen på sidan och de kan se ut så här.

De maffiga stavlimmade skärbrädorna hittar ni här:
forsnashemman.tictail.com/products/skärbrädor

Slända i Rönnträ

En fin slända som Husbonden gjort av rönnträ, "basmodellen", övertyngd. Och några ullrullar som jag gjort för att skicka med som liten överraskning till köparen.

Här finns allt på webbutiken: http://forsnashemman.tictail.com/products/spinna

Tesvaggan-en hemmabygd wool picker

Här är vår tesvagga, som jag kallar den. Ritningarna kommer från en medlem i vår spinngrupp på Facebook. Husbonden och Hustomten gjorde gemensam sak för ca 1½ år sedan och byggde en åt mig

Jag använder den regelbundet, främst när jag ska tesa stora mängder fibrer och allra helst när det gäller att blanda fibrer av olika typ, som när jag tesar samman hundhår och lammull. Det är dock viktigt att fibrerna håller någorlunda samma längd.

På bilden har jag fäst den på en vanlig stol med tvingar. Det kan tyckas lågt, men min arbetsställning blir väldigt bekväm då jag stödjer mig på vaggans bakre kant med vänsterhand, som också håller fibrerna, medan jag trycker vaggan framåt med höger hand.

Det här är en rätt tidskrävande grej att bygga. Man måste borra individuella hål i olika konstiga vinklar för många, många spikar. Man måste limma fast alla spikar och dom måste vara ganska så noggrant placerade. Men om du har tid, kunskap och tålamod att bygga en tesvagga, så är det nog ett redskap som man kan använda hela livet. Jag uppskattar verkligen min!

Film på 10 sek: https://youtu.be/XsdO5MV1LFU

Hemmagjord espinner

Manicken spinner! Och SOM den spinner!👍 För bara några år sedan hade jag svårt för elspinnrockar. Jag trodde nog kanske att man tappade rytmen och det var ju ändå inte riktigt som att spinna på en trampad, gammaldags spinnrock. 😕 MEN "kärring-åldern" i sin första fas gjorde sig påmind för 3-4 år sedan.

Manicken, start/stoppknapp längst till vänster. Tre fulla spolar och två nygjorda till höger.

Höft-problemet som jag märkt av sen tidigare, och som "ligger i släkten" blev mer kännbart, och det sista jag ville var att spinna, särskilt inte flera timmar. Jag spinner gärna länge, oftast mellan 2-4 timmar per dygn. Men år 2015 hade höften blivit så pass jobbig att det var plågsamt och jag inte spann nästan något alls under hela år 2016.

Från det tunnaste till det tjockaste jag spunnit, och lite konstgarn på slutet. =) 

Så då ville jag ha en espinner för att skona höften. Men det bästa märket och modellen kostar SÅ mycket. Och när Hemmanets Hustomte (aka Pappa!) fick reda på min önskan.....så byggde han en till mig. Helt enkelt! Eller jag vet inte om det var enkelt, jag är inte ingenjör. Men efter 2 månader och en prototyp (som jag tyckte var bra nog) så har jag i alla en helt strålande elektrisk spinnrock som jag är SÅ nöjd med. 💗
Det finns två punkter jag vill påpeka extra:
1. Det är mycket lättare än jag trodde att lära sig spinna på en elektrisk spinnrock. Jag förberedde två fällar gotlandsull för att bara "provspinna" olika tjocklekar och få in rytmen av att spinna på en el-spinnrock. Men det var alltså väldigt lätt att lära sig och det behövdes bara några hundra gram, sen kände jag mig helt bekväm, både med att spinna och tvinna. Den här bilden visar det tjockaste och det tunnaste garnet jag spann på "Manicken" under den här inlärningsperioden. Sedan dess har jag spunnit betydligt tunnare, men då måste jag ha finare fibrer, och jag måste koncentrera mig, jag kan inte bara "slöspinna".
2. Det går MYCKET fortare än att spinn-trampa!!! Det här är ingen erfarenhet jag läst från andra, så jag blev verkligen förvånad. Jag spinner nog åtminstone 25-30% mer garn per timme på elspinnrocken än när jag använde mina tramp-spinnrockar.
Varför? För att jag inte längre får ont i höften och därför bromsar omedvetet? Eller för att händerna arbetar snabbare självständigt än kombinationen mellan att trampa och att mata fibrer? Jag vet inte exakt, men fortare går det och glad är jag!😊

Tjockast och tunnast.

Nu; layout och prestanda? Tja, Hustomten gör nya spolar till mig på bara några minuter. Men jag har sagt att det egentligen räcker med 6, dom rymmer ca 170-190 gr styck. Ljudnivån är verkligen inga problem. Jag har tinnitus men noterar knappt motorn och maskineriet. Om jag tittar på TV samtidigt är det passande att höja ljudnivån 1-2 snäpp, men sen susar "manickens" maskineri på där i bakgrunden utan att störa alls.
När man tvinnar går det bra att sätta upp motorn på absolut max, det låter lite mer, men OJ så fort det går att ta sig igenom över enorma mängder tråd, helt balanserat!

En liten film på knappt 2 minuter där jag visar hur jag använder Manicken. https://youtu.be/MN7PyT6TlVI

Spolarna: Dom är hemmagjorda på den här Manicken. Men på prototypen (se bilden) så använde vi en jumbovinge till min Ashford Elizabeth, med tillhörande spolar. Båda har gått väldigt bra, men jag måste säga att de hemmagjorda ändå känns bättre för de rymmer mer och jag kan ju få så många jag vill, dom är jättebilliga att göra. 

Dom hemmagjorda spolarna består helt enkelt av ett PVC-rör, ett sånt man använder för kabeldragning. skivorna i ändarna är av björk och svarvade i vår egen snickarbod. Ena skivan har ett spår i sig där man lägger bromsbandet när man spinner. I änden av pvc-röret limmar man fast en plugg med exakt rätt dimension på hålet för att passa vingens mittstav (se detaljbilden nedanför). Faktum är att precisionen blir så bra att den här vingen och spolarna är lite tystare än prototypens som alltså är en färdigköpt jumbovinge till en Ashford Elizabeth med tillhörande spolar.

Mer tekniska detaljer:
Vi har två olika "Manicker". En enklare med "bara motor" och en mer komplicerad som också använder ett motstånd och en kondensator för att göra att själva spinnandet mjukstartar och mjukstannar, så att det inte blir så ryckigt. Bilden visar den mer komplicerade.
På denna är dessutom motorn upphängd (se den rosa tråden som går upp till en ögla, fastskruvar i locket). Den lösningen beror på att Hustomten ville att konstruktionen skulle vara så flexibel som möjligt.

Inuti Manicken.

Insidan och konstruktion: Nu förändras väl marknaden snabbt och kanske finns inte allt kvar på länkarna. Men det här är alla komponenter Hustomten använde i alla fall:
Motor:Universal brushed motor Motraxx IGARASHI SP3657-50 12V E-MOTOR 5700 rpmhttp://www.conrad.com/ce/en/product/244478/Universal-brushed-motor-Motraxx-IGARASHI-SP3657-50-12V-E-MOTOR-5700-rpm
Motorstyrning (för att reglera hastigheten): https://www.electrokit.com/dc-motorstyrning-15a.45684
Motorn är på 12V, men går att köra på 14/15V. Inställning av hastighet, antigen via olika spänningar och/eller med motorstyrning.
Motstånd: 2-3 Ohm 6W motstånd , 10000/20000uF 25V kondenstator (för mjukare stopp/start)
Ratt: Vippomkopplare dubbel 3-polig (TILL-FRÅN-TILL), för byte av riktning.
Rem i önskad längd (beroende på bygget): Se https://www.svalander.se/shoppen/reservdelar/remmar/rundremmar/
Switchat nätaggregat: inställbart 5-24V, (eller 5-15V), <=2,5Amp) (Claes Olsson)
Ljudämparmatta: 1mm (Biltema) för invändig dämpning av elmotor.

Vidare: Plywood 10 mm, 
2 st plastskärbrädor från ICA. (dom svarta kortsidorna)
Drivhjul till elmotor och spinnare, mm är handsvaravade i vår egen snickarbod av björkträ. 
Det finns också en på/av knapp som är monterad på en rätt lång sladd, som jag gillar skarpt. För man kan ha den bredvid sig fast man ligger i soffan och spinner och inte behöver röra sig (eller höften) en millimeter för att sätta på/stänga av Manicken! 

Laga stolpar till elstängsel

Dags för ytterligare ett inlägg om vår inställning till att "lappa & laga". Titta längst ner för att få länkar till dom tidigare inläggen.
Vi håller precis på att sätta upp alla stängsel till djuren. Många av stängslen måste läggas ner under vintern här hos oss i Lappland, annars bryts dom sönder av snömängden. Det är alltid ett par av elstängselstolparna som går sönder varje säsong. Under de 10 år vi snart bott här har ca 30% av våra stolpar brutits. Men vi har funnit att det ändå är onödigt att slänga dom!

Lagningsmöjligheterna är mycket begränsade när det kommer till plast som spruckit eller gått av. Att limma funkar dåligt. Silvertejp håller ihop sprickor bra, om det inte kommer i kontakt med vatten, vilket ju precis allt gör som vi använder utomhus här på Hemmanet.

Det blir inte riktigt lika rakt och fint som stängslet längs byavägen. Men här i ankornas skogshägn,
bakom vårt hus så stör det inte någon att det är lite krokigt och dant.

Istället har vi börjat göra på samma sätt som nybyggarna gjorde när dom lagade spruckna vrilskålar och porslin. Vi borrar och najar. Det förlänger ofta livslängden väsentligt och när det kommer till stängselstolpar så verkar det rent av som en lagad stolpe är mer hållbar än en ny, ungefär som ett benbrott blir starkare när det läkts än det övriga skelettet. Najtråds-snuttarna blir inte förstörda ens av lång användning och i dom fall vi till slut måste "pensionera" en stolpe så monterar vi av najtrådbitarna. Alla små snuttar av metalltråd lägger vi i en särskild burk i snickarboden. Dom är användbara till massor av små detaljarbeten som att sömma fast nya bitar hönsnät över hål.

De tidigare inläggen i "Lappa & Laga"-serien
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/01/laga-stoppa-spara-och-slita-ut.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/03/nar-ar-det-vart-att-lappa-laga.html

Sländor och ännu fler ullrullar

Husbonden har gjort en stödd slända i rönn. Så otroligt fin! Här har jag fotograferat den med spinnskålen modell Elaine.

Och jag passade på att göra lite fler ullrullar. Mörkt och ljust lila, neutralgrått och svart. Jag brukar oftast använda 5 eller 7 färger. Men de mörkare lila fibrerna var en flammig blandning i många olika nyanser så resultatet blev väldigt livfullt tycker jag!
Dom första rullarna är redan på väg med posten som en liten "ullöveraskning" tillsammans med en av våra sländor. forsnashemman.tictail.com/product/st%C3%B6dd-sl%C3%A4nda 

När är det värt att Lappa & Laga?

När det är dags att laga något gör jag alltid en liten analys, en överslagsberäkning om det ens är värt det.

Jag tittar på:
1. Hur är saken trasig? Är det bara enstaka skador, t.ex. en reva i ett annars oslitet plagg. Eller är hela konstruktionen utsliten. Det är inte värt att laga.
2. Hur ska saken användas? Kan man laga det på sånt sätt att plagget kan användas igen, eller kan man laga och göra om så att saken får en ny användning.
3. Hur svårt är det att laga? Tar det bara kort tid så kan det vara värt att lägga ner även på ganska slitna/trasiga saker, om det gör att man kan använda dom ett tag till. Är det tidskrävande, så kanske det ändå är läge att slänga.
4. Har jag lagningsmaterial hemma? Eller måste man köpa in något. Är det värt det i så fall?
5. Hur mycket kommer sakens livstid förlängas i och med lagningen?

Sammanlagt är det lätt att komma fram till ett bra beslut. Lappa & laga, eller kasta?

I det här fallet gäller det en jacka som Hubonden använt flitigt. Den var inte ny när den kom till oss utan är ett arv från en vän. Den ser helt förstörd ut framtill, det beror på att den använts på vedbacken och när Husbonden sågar. Han har burit tunga stockar mot bröstkorgen och därmed rivit sönder tyget.

I första omgången (för något år sedan) tråcklade jag bara ihop revorna, och det fixade situationen ett tag, men nu har det gått sönder igen. Och denna gång mer rejält för nu är själva tyget är väldigt anfrätt på den delen av plagget.
MEN tittar man närmre ser man att fodret är helt och stoppningen nästan helt OK. Tryckknapparna finns också kvar i gott skick och resten av jackan är förhållandevis osliten. Så om man bara kunde ersätta dom bitarna tyg på själva bröstet/magen så skulle jackan kunna användas på vedbacken minst 1-2 säsonger till. Jag hade lämpligt tyg hemma, en kraftig flanellskjorta i nästan ännu bättre tjockare kvalitet än jackan har i original. Jag kan klippa ut lappar som direkt passar att laga med, jag behöver inte nåla och det räcker att zick-zack'a fast lapparna med bara en söm. Så det blir en väldigt snabb och enkel lagning. Det enda man måste "offra" är sidfickorna, men jackan kommer ändå bli användbar på samma sätt som i originalskick utan dom.
Saken är klar, det blir lagning!

Faktum är att det tagit mig längre tid att skriva det här blogginlägget än att göra själva lagningen. Och nu kan jackan användas ett bra tag till, kanske har jag rent av fördubblat livslängden. 😀

Nästa gång ska jag ta upp ett exempel då lagning INTE var ett alternativ.

Här är det tidigare inlägget om att Lappa & Laga:  http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2017/02/lappa-jeans.html

Färga garn

Ytterligare en härlig lördagsmorgon med lite färgning. =)

Denna gång gör jag något så ovanligt för mig som att färga färdigspunnet garn.

Det ska bli strumpor i två olika fiberblandningar, ett litet experiment för att kunna avgöra slitstyrkan. Bland annat provar jag min egen fiberblandning som främst innehåller 3dje klipps-mohair från Kallmyra med inkardat ull av en typ som jag valt ut speciellt för att komplettera den slitstarka mohairen och ge "det perfekta sockgarnet". Det känns som ett helt fantastiskt garn så nu blir det spännande att se hur det står sig i slutstyrka mot det andra garnet, som är ett rent ryagarn. Det garnet känns mycket mer stumt och vasst nu när jag känner på härvorna.

Färgerna jag använder är som vanligt Greener Shades som jag köper från Karin på Fårbiform.

http://farbiform.tictail.com/products/greener-shades

Nu har jag försökt fota härvorna och dom nystan jag gjort av garnet. Vad svårt det är att visa hur färgerna egentligen ser ut! 😏 Här är några bilder, tagna utomhus och inomhus och med och utan blixt. Ingen av dom ser egentligen ut som garnet, men lite "sammanlagt" så kan man kanske föreställa sig hur det blir. Väldgit fint i alla fall, jag är mycket nöjd.

Gör egen flytande tvål

Det är jättelätt att göra sin egen flytande tvål. Hos oss här på Hemmanet använder vi den flytande varianten till allt från duschtvål till att skura golven. Och som handtvål på toaletten, att tvätta kläder och husmors ull och att tvätta mattor och våra sängklader som är helt i ull.

Vår flytande tvål använder vi bl.a. som handtvål i badrummet

Det viktigaste för att få bra flytande tvål är att använda vår allra renaste tvål "Äkta tvål". Den är gjord enligt samma recept som gamla tiders Barnängen-tvålar. Den består enbart av rent förtvålat djurfett! Många av våra äldre kunder har berättat att som känner igen den milda "rena" doften av våra Äkta tvålar från sin barndom. Dom kan säga "Åh, precis som tvål luktade när jag var liten".

För att göra flytande tvål så behöver man alltså enbart en lämplig flaska, tvål och vatten. Vi brukar använda flaskor av den typen som det varit dryck, ketchup eller andra flytande tillbehör i. Dom är lättklämda och rymmer ofta en halvliter, 500ml, vilket är en lämplig mängd flytande tvål att göra och en rätt lagom storlek på en flaska som man vill ha stående framme varje dag.

Först river man tvålflingor på den fina sidan på rivjärnet. Det gör att flingorna blir lätta att lösa upp i vatten. Man KAN använda grövre flingor också eller restbitar av tvålar, men då kommer man behöva använda mixerstaven lite för att få en jämn flytande tvål, se bilden längst till höger här ovanför.

När man rivit en dl tvålflingor (det väger ca 20 gr) så kan man hälla dom i en flaska som rymmer en halvliter. Sen häller man på ljummet/varmt vatten, ungefär halvvägs upp. Sen lämnar man flaskan ett tag så att tvålflingorna får lösa upp. Det är bra att gå dit och skaka på flaskan nån gång ibland. Jag brukar göra en sån här flaska på eftermiddagen och sen gå dit och skaka 1-2 gånger i timmen under kvällen. Sen på morgonen kan man fylla upp flaskan helt med ljummet/varmt vatten och skaka ett par gånger till.
Sen är det klart!
Superenkelt! 😁

Det här receptet ger ganska lättflytande tvål i en konsistens som passar perfekt att använda också i pumpflaskor. Men man kan göra det ännu mer lättflytande, genom att tillsätta vatten, eller göra det mer trögflytande genom att tillsätta mer tvålflingor (eller mindre vatten).

Eftersom vi inte använder tensider i vår tvål, så blir den inte bubblig på samma sätt som köpe-tvål från affären. Men affärs-tvålen har fullt av frätande tensider tillsatta, just för att den ska vara bubblig. Vår tvål blir mer som dusch-creme. Men affärens "lyxiga" dusch-creme har också massor av kemikalier tillsatta! Bara för att få dom att likna den tvål som är den mest naturliga och hälsosamma, vår ursprungliga Äkta tvål! Världen har blivit en hel del bakvänd, kan man tycka. 💗 Läs gärna med om flytande tvål, äkta tvål och vår flytande tvål som alltså kallas Kräm-tvål här. http://www.shenet.se/recept/tvalflytande.html

Här är en film på när jag tvättar händerna med vår flytande tvål. Den visar konsistensen och känslan i vår flytande tvål.

Vi säljer inte flytande tvål. Det är onödigt att slösa energi på att transportera så mycket vatten när det är så lätt att göra själv. Istället har vi satt ihop ett paket med tre Äkta tvålar, som vi kan skicka i ett bubbelkuvert och som kommer direkt hem i brevlådan!
Tre tvålar på totalt minst 200 gr ger hela 5-5½ LITER flytande tvål. Till ett väldigt rimligt pris. 😏
Klicka genast hit!
https://forsnashemman.se/products/akta-tval

Ullrullar i vårvinter-färger

Vi har haft snöstorm dom senaste dagarna och jag passar på att göra lite ullrullar som jag skickar med som en liten "ull-överraskning" till dom som köper sländor av oss.

Jag vet inte om det var all snö, de ljuvliga vårvinter-dagarna med höga klara knallblå himlar och sportlovets skidturer i vår vackra gröna ur- och naturskog som gett mig inspirationen till färgerna. Nöjd blev jag. Så fina. 💗
Våra sländor kan man hitta  här. http://forsnashemman.tictail.com/products/spinna

Lappa jeans

Vårvintern är ofta tiden då jag sätter mig och gör ordentliga arbetsdagar med att laga och lappa kläder. En av de mest "lönsamma" saker man kan lappa är jeans. Det beror på att dom ofta är dyra och av god kvalitet, men blir slitna på bara särskilda ställen.

Så om man lagar dom ställena är resten av plagget i gott skick och tål att slitas på. Man kan mer än fördubbla livslängden på såna plagg genom ett par enkla insatser.

Dom första sakerna att tänka på är att ha en lite kraftigare nål i symaskinen, en så kallad jeansnål. Samt sytråd av riktigt bra kvalitet. Vi använder mestadels ekologiskt oblekt från Sonjas textilateljé eller svart från samma ställe om det är just svarta jeans.

En annan sak är att spara jeanstyg som man kan använda som lappar. T.ex. jeans så är SÅ trasiga att dom inte är värda att laga. Jag hade också en otroligt utdaterad jeanskappa som numer är lappar på många av våra jeans. Slutligen kan det vara värt att lära sig att "sy baklänges" på sin symaskin.

Fingret på back-knappen. Viktigt att lära sig "sy baklänges" i trånga lägen, som i byxben.

När man syr på riktigt trånga lägen som i smala byxben, så är det en fördel att kunna sy framlänges på två sidor och sedan kunna sy "baklänges" på de övriga två sidorna. Alltså sy med back-knappen nedtryckt hela tiden. På så sätt behöver man inte ta ut och vända på hela byxorna för att sy olika sömmar utan kan sy runt hela lagningslappen på samma gång.

Så, för att laga. Bestäm om man ska sätta lappen utanpå revan/hålet eller inuti byxorna. På den vanligaste lagningen, knän gör jag enbart utanpåliggande fyrkantiga lappar. Se tex. bilden längst ner på mig och Husbonden med sina lappade jeans. Man syr zick-zack kring ytterkanten och sedan ett X sytt över hela lappen för att binda lappen vid underlaget, alltså själva jeansen. Man ser alla de lapparna tydligt på bilden högst upp.

En del av de övriga lagningarna kan man göra genom att nåla och sy fast en täckande lapp (av jeanstyg) på insidan. Sen kan man zick-zacka med breda stygn fram & tillbaks över själva revan på framsidan av jeansen, för att binda den fransiga kanten till lappen under.

Ett sista tips. När man klipper till lagningslappar till insidan och sedan syr fast dom längs kanterna på jeansens tidigare sömmar, så kan det ibland bli lite extra "flärpar" som ligger löst på insidan. Det är enkelt att klippa bort dom. Att "trimma lite" för att få en bättre passform och känsla.

Slutligen kan det vara på plats att reflektera lite. Förr sade man ofta att man skulle vara "hel och ren". OM kläderna var lappade och lagade så skulle det vara så "välgjort" att det inte skulle synas att det varit en reva eller ett hål. I modern tid har detta talesätt blivit översatt till att man inte ens får ha kläder som visar att dom varit tvättade eller använda. Många köper nya hela tiden. "Slit och släng" är inte ens SLIT längre, utan bara släng så fort allt inte ser ut som det kommer direkt från syfabriken. Och köp nytt.
Inte bry sig om alla människor som jobbar omänskligt för att sy kläderna så billigt som möjligt. Eller miljön och djuren som utarmas och förgiftas, för att odla bomullen, skapa den hemska merinoullen och slutligen transportera kläderna över halva världen till slutkonsumenterna hos oss, i den "rika" världen. "Vi" som då bara använder kläderna ett par gånger.

När de här sambanden blir tydliga, så känns begreppet "hel och ren" annorlunda. Vi vill vara rena. Vi gör allt rengöringsmedel själva och så lokalproducerat som möjligt.
Begreppet "hel" däremot har vi översatt till "i skick att vara användbart". Men att slänga kläder som fortfarande kan lagas, känns helt oacceptabelt. Eller att behöva "laga så att det inte syns". Det känns omoget. Som det man gjorde då industrialismen precis var i sitt startskede. Inte det vi gör nu, när industrialismen är i sen medelålder.
Vi skäms ju inte för att vi lappar och lagar. Det är ett adelsmärke i vår värld! Vi ställer till och med upp i en av Sveriges största tidningar med våra lappade kläder.
Jag bjuder på en bild från vår artikel från i höstas (hösten 2016) i Tidningen Land.
Klicka här för artikeln. 

Husbondens jeans är lagade med fina knälappar. Min arbetsbyxor är också lappade med samma tekniker som ovan. Och STOLT visar vi upp dom även i "riksmedia".